Flyktingstatistiken ljuger - eller inte
Hur mycket positivare än Sverige förhåller sig Finland till de irakiska flyktingarna? Frågan är högaktuell och siffrorna kan läsas på flera sätt.
Trenden är, hur man än räknar, att Finland förhåller sig klart positivare till de irakiska flyktingarnas uppehållstillstånd än Sverige. Den som inte orkar med sifferexercis kan därför sluta läsa här.
I torsdagens HBL jämförde vi de två ländernas siffror och konstaterade att Sverige i år har bifallit exakt en tredjedel, 33 procent av irakiernas ansökningar, och Finland nästan hälften, 49 procent.
Siffrorna kommer från respektive länders migrationsverk och gäller för årets första åtta månader.
Men siffrorna kan se helt annorlunda ut om man från totalantalet irakiska ansökningar rensar bort de så kallade "Dublinfallen" och de som av någon anledning har avskrivits, exempelvis för att den asylsökande själv dragit bort sin ansökan. "Dublinfallen" är de flyktingar som redan registrerat sig i ett annat EU-land. Deras ansökningar behandlas över huvud taget inte. De skickas tillbaka till det EU-land de först registrerade sig i.
Om Sverige rensar bort dessa fall blir procentsiffran för dem som fått ett positivt beslut betydligt vackrare, 61 procent. Av de prövade fallen fick alltså sex av tio stanna i Sverige.
För Finlands del blir siffran ännu högre, 83 procent av de fall som prövades fick positivt bifall.
I Finland prövades under de här åtta månaderna sammanlagt 397 fall varav 328 fick ett positivt beslut. I Sverige var motsvarande siffror 583 och 354.
Oberoende av vilka siffror man räknar med är slutresultatet detsamma: Det lönar sig för irakierna att pröva sin sak hos finska myndigheter i stället för hos svenska.