Finland klart liberalare mot irakier än Sverige
Sverige avvisar två tredjedelar av de irakiska flyktingarna medan Finland avvisar bara hälften. Länderna tolkar säkerhetssituationen olika.
– Fram till slutet av augusti fick 49 procent av irakierna ett positivt beslut hos oss, medan bara 33 procent fick ett sådant besked i Sverige, säger enhetschef Juha Similä på Migrationsverket.
Det är förklaringen till varför just de irakiska flyktingarna nu skyndar sig genom Sverige mot Haparanda och Finland. Situationen är paradoxal för i årtionden har vi lärt oss att Sverige förhåller sig klart liberalare än vi mot flyktingar och invandrare.
– Vi har traditionellt betraktats som trångsynta, medger Similä, men påpekar att Finland redan i många år ansett att säkerhetsläget i Irak är sådant att bara personer som kommer från de tre nordliga landskapen och landskapet söder om Bagdad kan avvisas.
– I de landskapen är läget sådant att vi kan skicka folk tillbaka.
Enligt Similä kan det se lite märkligt ut, men förklaringen är att de svenska och finska myndigheterna tolkar läget i Irak olika. När det heter att ett område karaktäriseras av "godtyckligt våld" kan man ge begreppet olika innebörd.
– När läget i Irak förändrades för ett år sedan bad vi Högsta förvaltningsdomstolen om ett utlåtande beträffande personer vi avvisat. HFD anser att vi handlade rätt.
Similä försäkrar att Migrationsverket inte låter sig påverkas av vare sig politiker eller allmänna opinionen.
– Vi bedömer säkerhetsläget i exempelvis olika delar av Irak utifrån objektiva fakta. Vi förlitar oss på organisationer som Human Rights Watch och Amnesty och andra oberoende källor. I vissa länder kanske våra kolleger tar politisk hänsyn, men det gör inte vi.
– Med jämna mellanrum kollar vi hur läget i landet har förändrats. Men det räcker inte med att det har varit lugnt på en ort i en vecka för att vi ska ändra ståndpunkt.
När Migrationsverket fattar beslut om att bevilja uppehållstillstånd spelar den sökandes hemort en alldeles avgörande roll.
– I allmänhet bär irakierna dokument som anger hemorten tillförlitligt. I de fall dokument saknas utreder vi hemorten med att bland annat fråga ut dem om detaljer i deras stad eller by, som vi sedan kollar upp. Vi analyserar också deras dialekt för att kontrollera varifrån de kommer.
Similä understryker att en enskild detalj, som dialekten, inte är avgörande utan helheten.
Hälften har fått stanna kvar i år
Den irakiska invandringen har, enligt Similä, ändrat karaktär under de senaste åren. Tidigare var det närmast kurder som kom hit, nu är den övervägande delen araber.
Under årets första åtta månader anlände 635 irakier till Finland. Av dem fick 312 stanna kvar. Några fick stanna på grund av att de fick arbetstillstånd.
Fram till slutet av augusti hade 2186 irakier kommit till Sverige. Under samma period behandlades 1070 asylansökningar och 354 bifölls. Det betyder att 33 procent beviljades permanent uppehållstillstånd. Många avvisades med hänvisning till Dublinavtalet.
Carl Bexelius, rättschef vid Migrationsverket, säger att Migrationsverket bedömer säkerhetsläget i de tre västliga provinserna Anbar, Nineva och Salah al-Din som så allvarligt att enbart att en person kommer därifrån ger ett skyddsbehov.
I provinserna kring Bagdad är situationen sådan att asylsökande inte anses ha ett automatiskt skyddsbehov, men enligt Bexelius "behövs inte särskilt mycket" för det.
Svårast har de som kommer från Bagdad och den södra delen av Irak att få asyl i Sverige. För dem gäller enbart individuell bedömning.