Fennovoima får sin reaktor
Olli Rehn utgår ifrån att EU:s sanktioner inte kan drabba Rosatom och Pyhäjokireaktorn.
– Energisektorn står utanför EU:s sanktioner.
Så svarar näringsminister Olli Rehn (C) på frågan om Fennovoimas ryska kärnkraftsbygge kan bli föremål för nya sanktioner.
För säkerhets skull ringde han i går upp Bryssel för att fråga samma sak av EU-kommissionen innan han sammankallade till presskonferens.
– Energipolitiken måste drivas på långsikt och har därför undantagits från sanktioner. Det gäller inte bara EU utan också USA som ända sedan nedrustningsförhandlingarna SALT 1969 haft ett samarbete med Ryssland om fredlig användning av kärnkraft.
Fennovoima lyckades med en dags marginal passera gränsen på 60 procents inhemskt ägande. Till undsättning kom främst Fortum som går in i projektet med en andel på 6,6 procent.
Outokumpu ökar sin andel med 1,8 procent medan SRV går in som ny ägare med 1,8 procent. På detta sätt når man upp till knappt 61 procent.
Fortum hade på förhand ställt som villkor för att gå in i Fennovoima att man fick köpa vattenkraftverk i ryska Karelen av Gazprom. Veterligen har detta villkor inte uppfyllts, ändå gav Fortum efter.
Idkade regeringen påtryckning på Fortum, staten är ju största ägare?
– Nej, alla tre företag agerade självständigt. Men vi har haft kontakt med Fortum och diskuterat frågan, men inte idkat påtryckning, säger Olli Rehn.
Eftersom Fennovoima nu uppfyller regeringens krav kan projektet framskrida utan att regering eller riksdag kan blanda sig.
– Men säkerhetskraven är många och stränga. Strålsäkerhetscentralen ska godkänna alla planer innan bygget kan starta. Det kan ta upp till två år, säger Rehn.
Näringsministeriet kommer också att följa upp att den inhemska ägarandelen ända till slutet förblir över 60 procent.
– De inhemska företagen har förbundit sig till att stå fast vid sin andel.
Avfallsfrågan måste också lösas innan reaktorn kan börja byggas. Fennovoima har tid på sig till juni 2016 att presentera en plan för hur man tänker ta hand om avfallet.
Hittills har Fortum och Industrins Kraft ansett det uteslutet att Fennovoimas avfall skulle rymmas i den grotta som grävs utanför Olkiluoto för avfallet från nuvarande reaktorer.
Olli Rehn som i sin ungdom var motståndare till kärnkraft säger sig nu förstå att man under övergångsperioden mellan kolkraft och förnybara energikällor behöver kärnkraft.
– Reaktorn Hanhikivi I kommer när den börjar fungera någon gång på 2020-talet att producera tio procent av Finlands energibehov. Samtidigt skapas tiotusentals jobb i norra Österbotten.
Olli Rehn var inför gårdagen inte bara i kontakt med EU-kommissionen i Bryssel utan besökte också Moskva. Han förnekar att den ryska ledningen skulle ha idkat påtryckning på Finlands regering.
Rehn ser inte heller någon risk att Ryssland i ett senare skede kan använda bygget i Pyhäjoki som påtryckning på Finland.
Även om EU undantar energisektorn från sina sanktioner så har Ryssland inte varit främmande för att hota stänga av gaskranar till Ukraina och andra länder i Östeuropa? Varför skulle Finland inte kunna drabbas?
– För att vi har haft ett gott energisamarbete med Ryssland i över 40 år och bland annat importerat gas och olja. Jag ser inte att Ryssland skulle ha något intresse av att störa detta goda energisamarbete.