Ödesdagar för Europa
De brännande frågorna är ekonomiska. Men det EU-ledarna nu ska ta ställning till är vad den europeiska integrationen betyder, säger Aktias chefsekonom som inte skulle våga välja en grexit.
Lugnt inför stormen.
Så beskriver Aktias chefsekonom Anssi Rantala stämningen i Grekland, där han sedan en vecka befinner sig på semester. Det grekiska folket försöker leva ett så normalt liv det bara
går efter fem år av ekonomisk kris, säger han per telefon från Aten.
– Alla bensinstationer har inte bränsle. När vi kom från flygplatsen fick vår taxichaufför köra via flera stationer, berättar Rantala.
Uttagsgränsen på 60 euro per dag är i verkligheten 50 euro då det börjar bli slut på små sedlar och växelpengar.
– Än så länge är det ingen kris, men om en överenskommelse inte nås under helgen kommer nästa vecka att vara klart mer kaotisk.
Om parterna inte kommer överens under helgen kan ECB koppla loss stödet till de grekiska bankerna. Då kan en grekisk bankkollaps vara nära.
Omstrukturering ny
Enligt det förslag som i dag behandlas av det grekiska parlamentet och av trojkan, det vill säga Europeiska centralbanken ECB, eurogruppen och Internationella valutafonden IMF, skulle de första reformerna träda i kraft redan nästa vecka. Förslaget påminner de facto väldigt mycket om det som grekerna förkastade i folkomröstningen i söndags och Greklands premiärminister Alexis Tsipras har fått kritik för sin "kovändning".
– Att i dag säga ja till i stort sett allt det som han inför folkomröstningen uppmanade grekerna att säga nej till ... Det är väldigt svårt att förstå Tsipras politiska logik, säger Jan Häggström som är chefsekonom på Handelsbanken i Sverige, till DN.
Men det finns en avgörande skillnad:
– Det som nu är nytt jämfört med de tidigare förhandlingarna är att man nu talar om en omstrukturering av skulderna. Tsipras har hela tiden önskat en debatt om skuldomstrukturering, lånegivarna har vägrat, men nu är tiden inne för att ta tjuren vid hornen och förhandla om det, säger Anssi Rantala och tillägger att IMF krävt det redan länge.
Dessutom vill grekerna nu ha över 50 miljarder i stället för de 7 miljarder som en förlängning av det tidigare avtalet skulle ha gett.
– Det är betydligt större nytt åtagande som euroländerna ska enas om och jag tror inte att det är en spikrak väg fram till ett ja från samtliga länder, säger Häggström till DN.
Dyrt med kris
Anssi Rantala understryker att Alexis Tsipras aktioner under de senaste dagarna pekar på att han upplever sig ha ett mandat att förhandla med eurogruppen.
– Nu kan Tsipras sälja att han har klarat att få till stånd en omstrukturering av lånen, som länge varit totalförbjudet från lånegivarnas sida, till det grekiska folket, säger Rantala.
Under den gångna veckan har också EU-toppar som Donald Tusk gått ut med uttalanden om att det är aktuellt att diskutera skulderna.
Rantala tror att lånegivarna kan gå med på att stegvis sänka räntorna och förlänga lånetiderna i takt med att grekerna inför reformerna. Långivarna vill ha garantier för att de utlovade förändringarna verkligen genomförs.
– Det här är det vettigaste sättet, om Grekland förbinder sig till märkbara ekonomiska reformer och till att få sin ekonomi på fötter så ökar sannolikheten att de kommer att kunna betala tillbaka en avsevärd del av skulderna. I det fallet att vi släpper Grekland i en total kris får vi inte ett enda cent tillbaka.
Mer än ekonomi
Skuldsanering är en svår fråga för flera EU-länder, men Rantala ser det som ett nödvändigt ont.
– Det är svårt för de nordliga länderna som lever under en egen strikt åtstramningspolitik att Grekland än en gång söker efter tilläggsfinansiering. Men den andra rutten är oförutsägbar. Även om man utgår från att en grexit inte skulle ha en så stor effekt på resten av Europa kan man aldrig veta hur marknaderna reagerar.
Han tycker att man inte få se på det här som en ekonomisk fråga.
– Det handlar också om den europeiska tanken om sammanhörighet och integration. Snacket om att sparka ut Grekland är väldigt kyliga. Jag tror att regeringshuvudena på söndag kommer att tänka på helhetsbilden och inte bara en snäv ekonomisk syn. Faktum kvarstår att även om man inte skulle godkänna det nya nödlånet till Grekland så kommer landet ändå i något skede att behöva hjälp i någon form, som pengar eller humanitär hjälp. Det här går inte att lösa genom att två händerna och säga att vi inte vill ge mer pengar.
Frankrikes president François Holland gick i går ut med uttalandet om att den grekiska reformlistan gett ett lovande intryck.
– Angela Merkel har väldigt lite rörelseutrymme. Wolfgang Schäubles CDU kräver en hård linje, där finns SPD som redan gått förbi till höger med ännu hårdare krav. Men i praktiken är det Tysklands och Frankrikes åsikt som styr Europa, och en överenskommelse måste hittas där Tyskland inte tappar ansiktet, säger Rantala.