Soini: Inte mer pengar till Grekland
Timo Soini står fast vid att Finland inte ger mer pengar för att lösa Greklandskrisen. Han tror inte att det leder till att Finland blir det land som petar Grekland ur eurosamarbetet.
Utrikesminister Timo Soini (Sannf) hänvisar till regeringsprogrammets skrivning att Finlands ansvar för en lösning av Greklandskrisen inte får öka. Det kommer det att göra om den grekiska regeringens nya reformförslag med en begäran om 50 miljarder euro går i genom.
Enligt Soini går Finland inte heller med på de skuldavskrivningar som Grekland begär.
På frågan om det vore bäst att Grekland lämnar eurosamarbetet säger Soini att alla möjligheter är öppna – så också en grexit.
Om de stora länderna som Frankrike och Tyskland accepterar det grekiska förslaget, kan då Finland stjälpa det?
– Finland måste ha sin egen linje, det är a och o, vi är en självständig nation som fattar våra egna beslut. Situationen blir förstås svår om planen är att i ett akut läge köra igenom paketet genom ett majoritetsbeslut.
Kan det gå så att Finland genom sin vägran att ge mer pengar blir det land som fäller Grekland ur euron?
– Ingen vill förstås bli med Svarte Petter i handen, men det är helt klart att det finns flera andra länder vars tålamod är slut. Det värsta är att det inte finns några garantier för att någonting ändras efter en ny överenskommelse, när ingenting har ändrats fram till nu.
Enligt Soini har omvärldens förtroende för Grekland rasar ordentligt, särskilt efter Syriza-regeringens makttillträde. Han säger att det nya förslaget från Grekland är ett sorgligt kapitel när de drygt 7 miljarderna i det andra stödpaketets sista del plötsligt har nästan tiodubblats när Syriza har pysslat på en stund.
– Så här får det bara inte gå till. Redan för fem år sedan sade jag hur det kommer att gå, och samma karusell snurrar fortfarande.
Soini tror inte att det uppstår någon klyfta i regeringen i frågan eftersom regeringsprogrammet är tydligt på den här punkten. I programmet sägs också att Finland strävar efter att återupprätta trovärdigheten för den så kallade bailout-regeln, det vill säga att varje land självt svarar för sin skuld. Regeln är en viktig princip i Maastrichtfördraget, men den har frångåtts under skuldkrisen när flera länder har behövt stödpaket.
– Finland hade sin bankkris i början av 1990-talet och betalade den själv