Tsipras löften möts med tvivel
De närmaste två-tre dagarna kommer en reformplan, lovade Alexis Tsipras inför EU-parlamentet. EU-parlamentarikern Henna Virkkunen tvivlar.
Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras möttes av både applåder och burop när han på onsdagen framträdde inför EU-parlamentet i Strasbourg. Tsipras sade att resultatet i söndagens folkomröstning gett hans regering mandat att arbeta för en lösning utan nya åtstramningar. Han sade att stödprogrammen och åtstramningspolitiken har misslyckats.
– Ingenstans har programmen varit så hårda som i Grekland. Mitt land har förvandlats till ett åtstramningslaboratorium.
Tsipras lovade inför parlamentet att han under de närmaste två-tre dagarna presenterar en konkret ekonomisk plan för landet. Men att så ska ske tror den finländska EU-parlamentarikern Henna Virkkunen (Saml) inte på.
– De senaste månaderna har eurogruppen och statscheferna upprepade gånger åkt på extrainsatta möten, bara för att konstatera att den grekiska regeringen inte hade något förslag. Han har haft fem månader på sig. Nu börjar alla tappa tron.
Avgörande vecka
Virkkunen är förvånad över att Tsipras över huvud taget ägnade dagen åt retoriska löften i EU-parlamentet när han i stället borde få den ekonomiska planen klar. Hon tror att denna vecka är avgörande för Greklands framtid.
– Det är svårt för de andra euroländernas regeringar att för sina medborgare motivera fortsatta stöd. Det är de som har garanterat de grekiska lånen och det är kärva tider också i andra länder. Om man likt Grekland skulle ordna folkomröstningar i andra europeiska länder är det mycket möjligt att medborgarna skulle visa att de har fått nog.
Enligt Virkkunen vore bästa lösningen att Grekland presenterar en trovärdig ekonomisk plan som övertygar långivarna att de kan fortsätta finansieringen av landet.
– Naturligtvis måste man förbereda sig också på andra alternativ, att Grekland lösgörs från eurosamarbetet. Det är ingen enkel lösning, och den försvåras ytterligare av den humanitära nöd som följer.
Besvikelse
Enligt EU-parlamentariker Liisa Jaakonsaari (SDP) var det en besvikelse att Tsipras inte heller denna gång hade någon plan.
– Ska man tolka det positivt beror det kanske på att han just nu förhandlar med långivarna och därför inte vill avslöja detaljer. Men situationen är akut.
Enligt Jaakonsaari är det ekonomiska program som efterlyses inga konstigheter, det handlar bland annat om att reformera pensions- och skattesystemet, och bekämpa korruptionen.
– Visst är det svåra saker, men klara och konkreta. Också till exempel de baltiska länderna har klarat drastiska åtgärder.
Jaakonsaaris förhoppning är att det grekiska åtgärdspaketet blir klart eftersom hela euroområdets trovärdighet som global aktör står på spel.
Stöd och kritik
Tsipras fick både hård kritik och stöd under sitt framträdande i EU-parlamentet. Center-högergrupperna uttryckte sin besvikelse medan han fick stöd från vänsterhåll. Extremhögern såg situationen som en symbol för det europeiska sönderfallet.
Den tyske kristdemokraten Manfred Weber sade att det finns åtminstone fem EU-länder med lägre levnadsstandard än Grekland och undrade hur det kommer sig att landet inte kan betala sina skulder.
Italienaren Gianni Pittella, som leder gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater, manade till enighet och sade att det inte går att föreställa sig ett Europa utan Grekland.
– Som europé vill jag säga att vi socialister aldrig accepterar ett grexit, sade Pitella, och förespråkade ett delat europeiskt ansvar för skulderna.
De liberala och gröna grupperna förebrådde Tsipras för att den ekonomiska planen dröjer, medan EU-kritiker som Nigel Farage och Marine Le Pen utnyttjade situationen till att kritisera hela EU-projektet. Farage hävdade att stödpaketen varit avsedda för bankerna och inte för folket.
– Om de ger dig mer så kommer andra länder att kräva mer. Du borde leda ditt folk ur euron. Det blir tufft men med en devalverad valuta kommer ni att återhämta er, sade Farage till Tsipras.
Marine Le Pen hävdade att det inom EU finns en rädsla för att ett Grekland utanför euroområdet ska klara sig bättre än innanför.