"Skadorna på euron kan inte repareras"
En central fråga för ekonomerna som är insatta i Greklandskrisen är när de grekiska bankerna öppnar igen, och vad som krävs för att de ska kunna göra det.
De grekiska reserverna av likvida medel krymper i rask takt – pengarna är på väg att ta slut, trots att bankerna håller stängt och invånarnas kontantuttag i automaterna har begränsats till 60 euro per dag. Frågan är om eller när landet ytterligare tvingas begränsa invånarnas uttagsmöjligheter, och hur länge en sådan situation kan fortgå utan allvarliga humanitära följder.
För att det grekiska banksystemet inte helt ska kollapsa hålls bankerna i gång med hjälp av Europeiska centralbankens så kallade nödlån (ELA). Europeiska centralbanken ECB har dock satt ett tak på nödlånen till 89 miljarder euro. Samtidigt är det oklart om de grekiska bankerna kan erbjuda ECB de säkerheter centralbanken kräver för att täcka riskerna.
– I och med att läget i Grekland förvärras finns risk att ECB måste kräva mer i säkerhet av de grekiska bankerna, något som bankerna inte har. Det kan leda till ett tryck på ECB att helt enkelt dra pluggen ur nödlånsprogrammet, säger Nordnet-ekonomen Martin Paasi.
Om det går så är pengarna snart slut i Grekland. Då tror Paasi att landet inom 3–4 veckor måste producera någon form av betalningsmedel att handla med, det vill säga ett förstadium till en egen valuta.
Otydliga frågeställningar
Robert Bergqvist, chefekonom på svenska banken SEB, har följt utvecklingen i Grekland i flera år. Det enda han väntade sig från gårdagens toppmöte var ett tecken på grekisk kompromissvilja.
– Premiärminister Alexis Tsipras befinner sig i en mycket svår situation. Han måste få till stånd ett avtal för att få tillgång till pengar som öppnar banksystemet, men med tanke på löftena till väljarna måste han kunna säga att han utverkat både skuldrekonstruktion och stödlån, säger Bergqvist.
Enligt Martin Paasi lyckades Tsipras utnyttja komplexiteten i folkomröstningens frågeställning till sin egen fördel. Eftersom det var otydligt vad man röstade om limmade Tsipras på en tolkning som gagnade hans egen ståndpunkt, det vill säga att ett nej ger landet en bättre förhandlingsposition gentemot långivarna.
– Tror han verkligen att långivarna är villiga att spendera mer av sina skattebetalares pengar på Grekland om landet inte förbinder sig att genomföra reformer?
Nej-segern i folkomröstningen binder Tsipras i kommande förhandlingar. Samtidigt krymper också långivarnas rörelseutrymme eftersom åtminstone EU-kommissionen måste ta hänsyn till skattebetalarna i de övriga euroländerna. Enligt Paasi ger det här teknokratiska ECB en större roll, vilket är illa för grekerna eftersom ECB som centralbank fungerar enligt sina egna premisser, utan ideologiska eller politiska ståndpunkter.
Robert Bergqvist tycker inte att det är helt oväntat i en valutaunion.
– Med en ökad integration som mål finns det mindre utrymme för ekonomisk och politisk självständighet.
Tur-retur till eurozonen
Oberoende om en preliminär uppgörelse, eller klarhet i vart Grekland är på väg, kommer inom ett dygn eller efter några veckor kommer det som nu händer enligt Bergqvist att få långtgående konsekvenser för eurosamarbetet.
– Skador som redan har skett går inte att reparera. För ett halvår sedan var det till exempel otänkbart att man på regeringsnivå talade om ett grekiskt euroutträde. Nu talar alla om Grexit, vilket ger en ny bild av valutaunionen. Tidigare var eurozonen något man fick en enkelbiljett till, nu verkar tur-retur vara möjligt.
På sikt väntar Bergqvist sig också reaktioner från de andra euroländerna som krisat – Spanien, Portugal och Irland kan också kräva eftergifter à la Grekland.
– Det är mycket möjligt att de här länderna har femton svåra år framför sig, och det kommer nya kriser.
"Ingen ödesdag"
Redan att mangla ett nytt stödpaket genom parlamenten i andra euroländer är en tuff process. Grekland har redan så förmånliga lånevillkor att många anser att de inte kan bli förmånligare. Med tanke på räntorna är låga och att många av Greklands lån förfaller mellan 2023 och 2054 kan det akuta kravet på skuldrekonstruering verka svårt att förstå, men Robert Bergqvist påpekar att IMF förordar en skuldrekonstruktion i kombination med ytterligare lån på 50 miljarder.
Ödesdagen den 20 juli, när Grekland borde hosta upp 3,5 miljarder euro, ser den svenske chefekonomen däremot inte som avgörande.
– Eftersom det förra stödprogrammet avbröts frystes den sista utbetalningen på 7,2 miljarder till Grekland. De pengarna finns redan, det gäller bara att hitta på ett sätt att betala ut dem utan att kalla det stödprogram. En politisk lösning, med andra ord.