"Om två veckor kollapsar Grekland"
Ett starkt nej från folket i omröstningen – men samtidigt vill grekerna hålla kvar euron. – Nu måste bara någon hitta på hur det här går ihop, säger Aktias chefsekonom Anssi Rantala.
Efter att det grekiska folket röstat nej i folkomröstningen har landets situation tillspetsat sig. Enligt experter är de kommande två veckorna avgörande för huruvida Grekland kommer att kunna hålla kvar euron eller inte.
– Europeiska centralbanken kommer troligtvis att fortsätta med krisfinansieringen också de kommande två veckorna. Centralbanken vill inte avsluta stödet eftersom banken vet att det skulle leda till att Greklands ekonomi kollapsar. Nu avvaktar ECB hur förhandlingarna kommer i gång den här veckan, säger Aktias chefsekonom Anssi Rantala.
I Aten har den grekiska presidenten redan kallat till möte med partiledarna. Också EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker förhandlade i går med EU-ländernas ledare. På kvällen flög Tysklands förbundskansler Angela Merkel till Paris för att diskutera situationen med den franska presidenten François Hollande.
– Speciellt mötet mellan Merkel och Hollande är viktigt eftersom de är de stora aktörerna inom Europa. Det borde hända ganska mycket den här veckan för att Grekland inte ska lämna euron. Om förhandlingarna nu stöter på grund, är ett utträde ur den monetära unionen mycket nära, säger Rantala.
Enligt Rantala är det osannolikt att de grekiska bankerna öppnar de närmaste dagarna.
Principbeslut i dag?
EU-ländernas statsöverhuvud och finansministrar kommer att mötas i dag för att diskutera vad som händer efter den grekiska folkomröstningen. Det är meningen att ta ett principbeslut angående om Grekland ska få ett nytt låneprogram eller inte, enligt Teija Tiilikainen vid Utrikespolitiska institutet.
– På marknaden råder osäkerhet kring hur situationen i Grekland ska utvecklas. Därför vill euroländernas statsöverhuvuden besluta om förhandlingarna ska fortsätta, säger Tiilikainen till FNB.
Förfallodagen för Greklands lån är den 20 juli. Tidigare har många tidsgränser för lånen passerats utan att det egentligen blivit några konsekvenser. Enligt professor Vesa Kanniainen vid Helsingfors universitet är det klart att Grekland inte kommer att kunna betala sina skulder till ECB.
– Jag tror ändå att ECB kommer att fortsätta med krisfinansieringen till Grekland. Personligen tycker jag att Grekland redan tidigare borde ha lämnat eurosystemet.
Enligt Kanniainen tror grekiska politiker att de har en stark position i förhandlingar med EU-länderna. I verkligheten har ändå fordringsägarna redan sagt sitt.
Aktias Rantala efterlyser diskussion mellan de folkvalda politikerna i stället för beslut från ECB. Enligt honom kräver situationen också en politisk sämja. Ledarna i övriga Europa har ändå inte den bästa möjliga tilliten till grekiska politiker. Att finansministern Yanis Varoufakis avgick ser Rantala som ett tecken på att regeringen har splittrade åsikter i frågan.
– Det här är ännu inte en regeringskris men kan lätt utvecklas till en sådan, säger han.
20 juli sista chans
Enligt Rantala är den 20 juli inte en normal förfallodag. Man har länge vetat att datumet är Greklands sista chans. Och då Grekland inte den här gången heller kommer att kunna betala skulderna finns risken att ECB ser Grekland som betalningsoförmöget, vilket skulle leda till att landet lämnar euron.
– Om en lösning inte hittas kollapsar Grekland om två veckor. Och sedan då bankerna öppnar på nytt efter det är det inte längre euron det är fråga om, säger Rantala.
Isolerad kris
Vilka konsekvenser det grekiska dramat får globalt återstår att se. Försäkringsbolaget Ilmarinens placeringsdirektör Mikko Mursula skriver i sin blogg att euroskeptikerna nu får mer vatten på sin kvarn, vilket ökar osäkerheten på marknaden.
– Det betyder veckor, eller till och med månader, av ökade prissvängningar.
Greklands ekonomi står för mindre än 2 procent av euroområdets bruttonationalprodukt, skriver han, och eftersom majoriteten av landets lån är i IMF:s och ECB:s ägo är risken liten för att krisen ska sprida sig till andra euroländer eller påverka hela bank- och finansieringssystemet. Det är en politisk snarare än en ekonomisk kris.
Enligt Mursula är det omöjligt för premiärminister Alexis Tsipras att godkänna lånevillkor som är mindre förmånliga för grekerna än de villkor som nu förkastats. Ekvationen blir ännu svårare av att grekerna uppenbarligen vill behålla euron och förbli en del av Europa.
– På andra sidan förhandlingsbordet råder det en total avsaknad av förtroende för Tsipras, och det är svårt att se att lånevillkoren skulle mjukas upp. Ett helt nytt lånepaket förutsätter parlamentariskt godkännande i flera medlemsländer, vilket innebär en armbrytning som tar åtskilliga veckor i anspråk, skriver Mursula.