TT: Telia Sonera inblandat i mutskandal i Azerbajdzjan
Det kan handla om en i särklass största muta i Sverige.
Azerbajdzjans presidentfamilj tycks plundra den svenska staten på svindlande 6 miljarder kronor – med hjälp av Telia Sonera.
Företaget har inte polisanmält affären, fastän vd tycker att den är besvärande.
Telia har varit tyst om detaljerna i den suspekta affären i Azerbajdzjan. Men nu kan nyhetsbyrån TT, SVT:s Uppdrag granskning och den korruptionsutredande gruppen OCCRP avslöja upplägget.
Interna dokument antyder att Telia i utbyte får licenser för verksamheten i det ökänt korrupta, diktatoriska landet.
– Det luktar bestickning och mutor om det hela. Varningsklockorna borde ha ringt för länge sen hos Telia Sonera, säger Lars Hammar, erfaren ekobrottsutredare.
Efter Uzbekistanskandalen åkte vd Lars Nyberg och styrelsen ut 2013 ur statligt delägda Telia.
Nya ordföranden Marie Ehrling och Nybergs efterträdare Johan Dennelind lovade att tvätta byken en gång för alla.
Men detta har man talat tyst om:
Ett Telia-bolag köper 2008 azeriska statens andel i teleoperatören Azercell till ett kraftigt underpris, 180 miljoner USA-dollar i stället för marknadsvärdet 785 miljoner, en rabatt på nära 5 miljarder kronor.
Trots klippet avstår Teliasfären medvetet hela förvärvet till förmån för en lokal partner, Cenay Iletisim. Det har band till presidentdöttrarna Leyla och Arzu Aliyeva, som lever i överflöd.
Partnern lägger inte ut ett öre, köpet finansieras av ett lån från Telias bolag som betalas med aktieutdelningar från telekomverksamheten.
Partnern har också rätt att bli utköpt av Telias bolag till marknadspris: 6,8 miljarder kronor enligt Telias senaste årsrapport.
Lågt räknat, inklusive miljardutdelning sedan 2008 men minus lånet, är affären värd minst 6 miljarder kronor för partnern. Pengar som hade kunnat gå till det azeriska folket.
Banden till regimen avslöjades först av den azeriska journalisten Khadija Ismayilova, som sedan häktades.