Finland välkomnar nyttiga invandrare
Nästa regering ska utreda vad invandringen kostar, avvisa asylsökande på momangen och skära i biståndet. Det är några av de första stegen på Finlands väg mot ett öppet och tryggt samhälle.
Den sannfinländska pennan syns väl i den blivande regeringens skrivningar om invandringspolitiken, men partibasen Timo Soini tillstår att hans gäng inte har dikterat hela kapitlet.
– Vårt mål var att skära i flyktingkvoten, men nu står vi bakom det vi skrivit tillsammans med de andra, säger han.
Och det är att "antalet kvotflyktingar förblir på minst samma nivå som de senaste åren". Det är Finlands avvisande svar på EU-kommissionens förslag om en jämnare fördelning av flyktingbördan.
Juha Sipiläs (C) blivande regeringsbas lovar också en "oberoende utredning av invandringens kostnader och inverkan på samhället". Migrationspolitiken ska alltså stakas ut enligt kostnader, inte enligt mänskliga behov. Utredningen ska tjäna som underlag för "en faktabaserad samhällsdebatt, bättre integrationspolitik och beslut". Detta är som saxat ur Sannfinländarnas valmanifest.
– Det är inte så att de har fått något och vi något annat. Vi har sytt ihop det här paketet tillsammans, säger Alexander Stubb (Saml).
Det utesluter ändå inte att vissa skrivningar har partistämpel, som till exempel den att "regeringen uppmuntrar till en öppen debatt om invandringspolitiken, men rasism accepteras inte." Att den här öppna debatten förs hela tiden gör huvudsatsen onödig, men att bisatsen om rasism över huvud taget behöver finnas med insinuerar i vilka tongångar debatten kommer att föras.
Regeringsbasen lovar också en hanterlig migration där asylsökande ska få beslut snabbt. Avvisningar av asylsökande ska verkställas bums, utvisningar av kriminella utlänningar ska försnabbas.
Arbetsrelaterad invandring välkomnas däremot till den grad att behovsprövningen ska luckras upp när företag vill anställa spetskompetens utifrån EU. De som kommer hit utifrån EU- och ETA-länder ska ändå betala terminsavgifter när de studerar. I gengäld ska de få rätt till skatteavdrag om de stannar här för att jobba.
Ingen bilateral eurohjälp
Inom EU-politiken ligger tyngdpunkten på ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Finland ska jobba för mindre och bättre reglering. Finlands mål är att varje land i valutaunionen ska sköta sina egna finanser, att "no bailout"-principen tas till heders.
Nästa regering säger resolut nej till att Finland ska behöva göra mer för att lösa eurokrisen. Bilateral hjälp kommer inte på fråga. Finlands nationella intresse ska avgöra regeringens linje i beslut om stabilisering på euroområdet.
Juha Sipilä lovar att Finland kommer att besvara den kritik kommissionen riktat mot Finland för att vi misskött våra offentliga finanser.
– Kritiken var väntad och befogad. Vi ska svara i början av juni när vår ekonomipolitik är utstakad, säger Sipilä.
– Det ligger i vårt eget intresse att vi ser om vårt hus, oberoende av om EU klandrar oss eller inte, säger Soini.
Närmare Nato
I kapitlet om utrikes- och säkerhetspolitik säger alla tre partiledare att Finlands långsiktiga linje står fast, men Nato står nu betydligt närmare än förut – oklart om här finns ett samband till utvecklingen i Ryssland och Ukraina.
Formuleringen om Finland som alliansfritt land med Natosamarbete och en möjlighet att söka Natomedlemskap är i och för sig nästan kopierad ur 2011 års regeringsprogram. Skillnaden finns i det som strukits, alltså den sats som sagt att regeringen inte bereder en ansökan om medlemskap under pågående valperiod. Stubb säger det på klarspråk:
– Vi utesluter inte ett Natomedlemskap under den här valperioden.
Vision och verklighet
I stället håller regeringen fast vid det tomma evighetslöftet att Finlands långsiktiga mål är att höja utvecklingsbiståndet till 0,7 procent av bnp. Man noterar ändå, och Timo Soini läser upp det som vore det en triumf, att:
– Biståndet utsätts för nedskärningar under den här valperioden.
Här är det klart som korvspad att oppositionen kommer att protestera för att, i dess tycke, världens allra fattigaste ska sota för att vi av snikenhet vänder dem ryggen.
Men får man tro Sipiläregeringens pinfärska vision för 2025 är Finland varken sniket eller inåtvänt. Visionen innehåller de sedvanliga flosklerna, som att Finland om tio år ska vara "ett öppet och tryggt samhälle som bryr sig om människorna så att alla kan uppleva att de är viktiga". De vackra orden exkluderar sålunda de människor som, för att de inte ryms inom kvoten, får kalla handen när de flyr sina krigshärjade hemtrakter.