S-gruppen beskylls för att förvränga konkurrensen
Livsmedelsproducenterna och S-gruppens konkurrenter är rädda för det allt hetsigare priskriget och den förvrängda efterfrågan som är en följd av det.
Oron ökade på onsdagen när S-gruppen meddelade att man sänker priset på mer än 400 baslivsmedel i S-marketarna och utöver det också i Alepa-affärerna och Prisma-varuhusen.
Konkurrenten Kesko är minst sagt tveksam till prissänkningarna.
– Om exempelvis priset på en viss ost sänks betydligt så är det klart att åtgången ökar starkt. Och även om åtgången delvis äter av exportosten leder det också till att det går åt mindre av andra finska ostar, säger Jorma Rauhala, som är chef för Keskos dagligvaruhandel, till FNB.
S-gruppens förra prissänkning i januari gäller mer än 400 produkter på Prisma-varuhusen. Kesko uppger att det sänkt priserna på 650 produkter sedan november. Lidl svarade på S-gruppens första drag med att sänka priserna på cirka 50 produkter men ville på onsdagen inte kommentera konkurrentens strategi.
S-gruppens vd Taavi Heikkilä motiverar prissänkningen med konsumenternas sämre köpkraft, det ekonomiska läget och rollen som andelslag.
– Andelslagets uppgift är att skapa fördelar för sina medlemmar, säger Heikkilä.
Producenterna rädda
S-gruppen försäkrade på onsdagen att producentpriserna inte påverkas så särskilt mycket och att man lappar för prissänkningen genom mindre täckning och investeringar. Lantbrukarcentralen MTK misstror uttalandet. Om matpriserna fortsätter sjunka kommer det oundvikligen att märkas i producentpriserna, tror MTK:s verksamhetsledare Antti Sahi.
– Klart att man inte än kan bedöma verkningarna av en så här stor förändring, säger Sahi.
Sahi tror liksom Rauhala på Kesko att det styr konsumenterna till att köpa de billigare produkterna.
– Om produkten säljs till ett klart lägre pris än vanligt köper ju ingen den till normalpris mer, säger Sahi.
Europa som förebild
Prissänkningen är inte S-gruppens egen idé.
Livsmedelsindustriförbundets branschchef Heli Tammivuori säger att man genomfört liknande prissänkningar i nederländska, spanska och brittiska affärskedjor.
Tammivuori anser att prissänkningen är de traditionella mataffärernas svar mot lågprisaffärerna. Hon tycker det är ett bra grepp om prissänkningen leder till att finska produkter börjar sälja mer.
– Men det finns fler konsumenter i Europa än i Finland. När man importerar en sådan här modell till Finland är verkningarna säkert annorlunda.
Tammivuori säger att den negativa följden kan vara att man får en förvrängd uppfattning om priserna och inte inser hur mycket livsmedel egentligen kostar. (FNB)