"Skolsvenskan är en grundlagsfråga"
Förändringar i skolsvenskan kan vara oförenliga med grundlagens formuleringar om likadana möjligheter till grundläggande utbildning och paragrafen om två nationalspråk. Den bedömningen gör grundlagsexperten Kaarlo Tuori.
Om riksdagen röstar för att göra den obligatoriska skolsvenskan frivillig eller alternativt godkänner en kläm om att tillåta regionala experiment där skolsvenskan kan bytas ut mot andra språk, riskerar lagändringarna stå i strid med grundlagen. Det anser Kaarlo Tuori, professor i juridik vid Helsingfors universitet.
– Ett beslut att göra skolsvenskan frivillig borde granskas i ljuset av nationalspråkens lika ställning i grundlagen och möjligheten att tillfredsställa den svenska befolkningens behov på det sätt som lagen förutsätter, säger Tuori.
Lokala experiment där elever kunde välja bort att läsa svenska får inte heller entydigt grönt ljus av Tuori.
– Experiment där vissa elever skulle välja bort svenskan kan strida mot elevernas jämlikhet eftersom det försätter dem i olika ställning senare i livet. Man kan visserligen argumentera för att det vore frågan om en frivillig kränkning av elevens grundrättighet, men i så fall måste samtycket vara genuint. Nu talar vi om barn som inte nödvändigtvis har en möjlighet att bedöma de framtida följderna av ämnesvalet i skolan: Det vill säga att eleven senare i livet skulle få sämre förutsättningar att söka offentliga befattningar där det krävs kunskaper i svenska.