Penttilä: Helsingfors är en växande stad
Hannu Penttilä anser att det är Guggenheim som behöver Helsingfors - inte tvärtom.
Hannu Penttilä
1. Godstrafiken till och från Busholmen måste vi leva med.
Godstrafiken ska dels lockas, dels styras till Nordsjö.
2. Mannerheimvägen är bra som den är.
Tanken är att Mannerheimvägen växer norrut som en bulevard.
3. Det är alldeles för billigt att köra bil i Helsingfors.
Det ska vara billigare att åka kollektivt.
4. Stora Robertsgatans gågata är en skam för staden.
Nuläget gör ingen glad. Tillsammans med fastighetsägarna kan vi göra något bättre.
5. Centrumtunneln bör byggas.
Tunnelreserveringen det vill säga planen kan få finnas men byggandet är inte realistiskt inom en nära framtid.
6. Kajsaniemiparken är riktigt bra som den är.
Parken bör sättas i skick med rimliga kostnader utifrån den plan som fullmäktige godkänt.
7. Det är klokt att Helsingforsmetron slingrar ut på åkrarna i Esbo och Sibbo.
Också där växer det fram en stad och metron hör hemma under markytan.
- Diplomingenjör Hannu Penttilä är född 1954. I familjen ingår 3 barn. Innan han blev biträdande stadsdirektör i Helsingfors arbetade han vid huvudstadsregionens samarbetsdelegation SAD, han har varit ordförande i Esbo stadsstyrelse. Bor i Berghäll.
8. Det är dumt att lägga ned flygplatsen i Malm när Helsingfors har tomtmark så det räcker till bostäder för 100 000 nya invånare.
Staten ansvarar för stängandet. Staden som äger marken överväger hur området kan användas bäst.
9. Tavastvägen ska reserveras enbart för kollektivtrafik.
Det finns också plats för cyklar och fordon som behövs med tanke på fastigheterna längs gatan.
10. Kronobroarna är ett helt tokigt projekt.
Projektet är ett av fullmäktiges viktigaste. Jag vill verkligen inte säga att det är galet.
11. Parkeringen under Hagnäs torg är en smart idé.
I en stad ska bilarna helst vara under markytan. Torget ska frigöras för stadsborna.
12. Helsingfors behöver Guggenheim.
Det är snarare Guggenheim som behöver Helsingfors!
13. Besvär fördröjer planering och byggande och därför måste systemet reformeras.
Staden ska utvecklas tillsammans med invånarna. Beslut ska motiveras också för dem som lämnar in besvär och för förvaltningsdomstolar.
14. Varför vill du bli biträdande stadsdirektör?
Jag har arbetat med stadsplaneringsfrågor i 40 år, de sju senaste som biträdande stadsdirektör. Det är ett härligt jobb och jag fortsätter gärna.
15. Dina största meriter som beslutsfattare enligt dig själv?
Bostadspolitiken har blivit central i Helsingfors och samarbetet mellan ämbetsverken blivit smidigare. Vi planerar och bygger fler bostäder än på flera årtionden. I dag talar alla om en tätare stadsstruktur. Så var det inte 2008 när jag fick jobbet. Vi har gjort stora framsteg i ombyggnaden av hamnarna och Böle.
16. Varför måste man ha partibok för att bli vald till stadsdirektör i Helsingfors?
I Helsingfors uppskattas politisk erfarenhet i valet av stadsdirektörer. Samtidigt undviker man politiska utnämningar i valet av ämbetsverkens tjänstemän. Jag har en relevant högre högskoleexamen och 40 års erfarenhet av arbetsuppgifterna. För min del skulle den två år långa förlängningen av mandatperioden löpa smidigt eftersom jag haft tjänsten i sju år.
17. Varför gick du med i politiken?
Jag ville förhindra besprutningen av sly i Hattuvaara 1975. Också i övrigt motsvarade SDP:s miljöprogram 1968 min uppfattning om en bättre värld. Jag har inte ångrat mitt val. Med åren och erfarenheten har min uppskattning av det politiska samspelet bara ökat.
18. Vad gör du om du inte blir vald?
Då söker jag mig till motsvarande uppgifter någon annanstans.
19. Då blir jag arg …
… när tjänstemännen inte tar ansvar för det gemensamma bästa.
20. Det gör mig glad när …
… saker och ting löper som smort inom både förvaltningen och det egna livet.
21. Det bästa med Helsingfors …
Mångfasetterade Berghäll. Cykelturerna som fördjupar förståelsen för en växande stad, och så gemenskapen i koloniträdgården i Åggelby.