Enat Bagdad inger hopp om fred
Efter månader av armbrytning har det irakiska parlamentet äntligen nått en kompromiss om en ny regering. Frågan är om det nya styret klarar av att ena landet i kampen mot terrorgrupperna som sargar Irak.
På bara några veckor lyckades den nya premiärministern Haider al-Abadi uppnå det som Irak väntat på ända sedan maj – skapa en enhetsregering för landet som drivit roderlöst i riktning mot intern splittring och upptrappat våld.
– Det här är ett oerhört viktigt steg framåt, men det räcker inte. Det som kommer att vara avgörande är vad som konkret sker under de kommande månaderna och åren, säger Hannu Juusola, professor i världskultur vid Helsingfors universitet.
Trots framgången med att presentera en näst intill färdig regering, var det en motsträvig Haider al-Abadi som i veckan presenterade de nya ministrarna.
– Jag kommer att läsa upp namnen, jag respekterar dem och är fast besluten att samarbeta med dem – men jag har inte valt alla de här namnen. Trots att premiärministern har rätten att utse sin egen regering gav vissa av de politiska blocken inte mig den möjligheten.
al-Abadi som representerar Islamiska Dawapartiet fick i augusti ta över posten efter kollegan Nuri al-Maliki, som fick se sig avpolletterad efter åtta år vid styret. Enligt Hannu Juusola har al-Abadi ett starkt internationellt och regionalt stöd – USA kallar det nya styret en "milstolpe" och som morot för att mana de olika parterna tills samarbete har USA utlovat Irak militärt stöd, om en fungerande enhetsregering bildas.
– Den här regeringen strävar efter att skapa ett enhetligt Irak som alla kan vara en del av, så att de sunniter som stöder IS (Islamiska staten) skulle dra bort sitt stöd – men om de lyckas övertyga dem beror på vad den här regeringen får till stånd, säger Juusola.
- Den nya irakiska regeringen består av 37 ministrar, varav försvars- och inrikesministern ännu inte har blivit utsedda.
- Det irakiska politiska systemet skapades 2005 för att skapa ett nytt demokratiskt system efter Saddam Husseins diktatur. För att försäkra sig om att alla grupper förespråkas brukar premiärministern vara shiit, presidenten kurdisk och parlamentets talman sunnit.
- Över 9000 kandidater ställde upp i valet den 30 april för att kämpa om de 328 platserna i parlamentet. Valdeltagandet låg på 62 procent, samma siffra som 2010.
- Att förhandlingarna drog ut på tiden var väntat – efter det förra valet 2010 tog det 9 månader att enas om en regering, men trots det grälade ledamöterna i år om vem som skulle tilldelas de avgörande portföljerna som försvars- och inrikesminister.
Ironiskt nog har Islamska statens frammarsch varit en avgörande kraft för att ena landet, säger Kawa Hassan, gästande forskare vid Carnegie Mellanösterncenter från holländska forskningsinstitutet Hivos.
– al-Maliki hade aldrig lämnat sin post om inte IS markvinningar hade tvingat irakiska grupper, regionala och internationella makter att inse behovet av en ny fräsch start och göra upp med det förflutna.
Bitter kamp om resurser
Irak präglas av interna konflikter som späds på med etniska och religiösa spänningar, men rötterna till krisen finns att hitta i en ojämn fördelning av makt och ekonomiska medel och bristande social säkerhet.
Under sommaren utnyttjade den extremislamistiska grupperingen Islamiska staten det politiska dödläget för att ta över stora delar av nordvästra Irak, men de är bara en av flera grupperingar som påverkar landet. Utöver IS finns en uppsjö andra sunnitiska grupper, bland dem Ansar al-Islam och en grupp som går under namnet Militärrådet för de irakiska stammarna och som lär samla under sig upp till 80 klaner, samt diverse sammanslutningar av före detta militärer, tidigare lojala mot Saddam Husseins Baath-parti.
Därtill finns flertalet shiitiska miliser som spridit skräck bland sunniter och som ofta agerat stöd för den irakiska polisen och armén, och som nu anklagas för att ta över kontrollen över de sunniområden som fritas från IS kontroll.
De sunnitiska samhällena som valt att stödja IS och andra sunnitiska miliser har i åratal lidit under förtryck av den shiitiska regeringen i Bagdad, som tog över efter att Saddam Hussein störtades. Galjonsfiguren för de missförhållandena är den före detta premiärministern Nuri al-Maliki, som nu utsetts till vicepresident.
– Positionen är främst ceremoniell och har ingen direkt koppling till regeringen, men frågan är hur hans praktiska makt ser ut med tanke på hans nära kontakter med shiitiska miliser, säger Hannu Juusola.
– Han har byggt starka nätverk inom säkerhetstjänsterna, militären, näringslivet och så vidare – det hade varit ytterst riskabelt att utesluta honom ur politiken, säger Hassan.
Sammanhållning a och o
En av de stora svårigheterna för den nya regeringen är att fylla de hål i lagstiftningen som möjliggjort både summariskt våld för att tysta ner avvikande åsikter och centralisering av makten. Lägg till en infrastruktur som slitits sönder av år av strider, och affärskontrakt som inte uppfyllts.
Flera irakiska experter pekar på att ett stort problem är det fokus som läggs på att framhäva de olika grupperingarnas rättigheter och inbördes skillnader, när blickpunkten borde riktas på att skapa ett Irak som en enad stat.
– Endast en stark federalism kommer att garantera att landet överlever. Irak är inte en nationalstat, utan en stat som saknar nationell samhörighet. Alternativet är ett inbördeskrig utan slut eller tre separata stater, säger Hassan.
– Under hela Iraks historia har man inte kunnat lösa frågan om hur man ska skapa en enhetlig identitet. För att skapa en sammanhållning krävs att alla regioner och grupper ska få vara med på lika villkor, anser Juusola.
Det lär inte blir lätt den här gången heller. De kurdiska parlamentsledamöterna har gett den nya regeringen en tidsfrist på tre månader för att visa vad den går för, och de tunga posterna för försvars- och inrikesministern har parterna inte kunnat nå en överenskommelse om.
Vilka är chanserna för al-Abadi att ena landet?
– Han står inför enorma utmaningar. Han är gjuten i samma politiska form som al-Maliki ... men han inser att det här kan vara den sista chansen att rädda Irak. Kommer han att ge makt åt lokala sunnigrupper för att strida emot IS? Kommer han att bygga upp en uppriktigt nationell Irakisk armé? Under de kommande månaderna och åren kommer allas ögon att vara riktade mot al-Abadi, säger Kawa Hassan.
Källor: Carnegie, Reuters, BBC, Al-Jazira, The Guardian, Al-Arabiya, CNN