Stor lättnad över läropliktsbeslut
Ungdomsarbetare och -organisationer välkomnar regeringens beslut att inte höja läropliktsåldern. Men de anser att större satsningar på skolan behövs.
Regeringen beslöt att riva upp det tidigare beslutet om att höja läropliktsåldern från 16 till 17 år. På ungdomsverkstaden Sveps är man försiktigt positiv.
– Tvång hjälper inte. Det som behövs är fler skräddarsydda lösningar och en mer individorienterad utbildning, säger verksamhetsledare Peter Rolin.
Enlig Rolin är det viktigt att se helheterna och satsa på sektorövergripande samarbete.
– Alla ungdomar vill gå framåt, ingen har som mål att leva på socialstöd, säger han.
Antalet ungdomar som söker upp Sveps har i fjol ökat med en fjärdedel jämfört med året innan. En sannolik orsak är att ungdomslagen från år 2011 förpliktar elevhandledare att meddela om en ungdom inte får studieplats eller avbryter sina studier. Lågkonjunkturen påverkar också, tror Rolin.
Skolpengarna minskar
Utöver de 15 miljoner euro som redan reserverats för höjningen av läropliktsåldern viker regeringen ytterligare 35 miljoner för att utveckla den grundläggande utbildningen. Det här innefattar bland annat satsningar på skolgångsbiträden, läroavtalsplatser och på att förebygga marginalisering.
Egentligen handlar det om att regeringen backar om sitt tidigare beslut och att nedskärningarna blir lite mindre än vad som var tanken i vårens rambudget.
Ändå minskar skolornas pengar med minst sju miljoner euro jämfört med i år, trots att regeringen talat om nya satsningar.
Enligt Johanna Baarman, som arbetar med uppsökande ungdomsarbete på Sveps, borde man satsa på fler vuxna i skolan som inte är lärare, exempelvis studiehandledare, kuratorer och skolgångsbiträden. Det finns brist på hjälp och vägledning.
– Problemet är ofta inte studieplatserna, utan att eleverna hoppar av. Det finns barn i alla åldrar som har omfattats av många stödsystem, men informationen har inte löpt mellan dem, säger hon och efterlyser mer mångsektoralt samarbete.
Baarman tror också utbildningssystemet hänger för långsamt med i både när det gäller arbetsmarknadens krav och vilka branscher som intresserar unga. Skolorna är intresserade av traditionella utbildningar.
– Men det är ju ingen idé att utbilda Nokiaingenjörer längre, säger Rolin.
Han vill poängtera om att många fångas upp i tjugoårsåldern, det vill säga för sent.
– Om man varit utanför i fem år är det inte lätt att plötsligt komma in i systemet.
Eleverna tudelade
Beslutet om att läropliktsåldern bibehålls får ett kluvet mottagande i Åshöjdens grundskola. Tvång motiverar inte, men hemma ska man inte stanna. Selina Savijoki, Cecilia Sippel,Ville Valtanen och Sonja Krogius är ändå eniga om att det viktigaste är att man har alternativ efter grundskolan.
– Jag tycker beslutet att höja läropliktsåldern var bra. Det är inte bra att bara bli hemma och lata sig, säger Valtanen.
Cecilia Sippel är ändå osäker om tvång är den bästa vägen.
– Då kan det hända att man går ett till år men lägger av efter det, säger hon.
Beslutet om läroplikten påverkar inte klasskamraterna i Åshöjden, även om skolåret bara börjat vet alla fyra att de ska söka till gymnasiet. I skolan har man redan i åttonde klass talat om olika yrken och vilka valmöjligheter finns. Men en del förstår kanske inte konsekvenserna av att bli utan studieplats, säger Sonja Krogius.
– Förr fick man kanske jobb som sextonåring, men nu för tiden är det inte lika lätt.
På Finlands Svenska Skolungdomsförbund är man lättad över det nya beslutet. Enligt förbundet skulle läropliktsreformen enbart ha varit en strategi för att förbättra statistiken.
– Det viktigaste är att man i ekonomiskt kärva tider satsar på att upprätthålla finansieringen för utbildning, inte investera i reformer med oklara resultat, säger förbundsordförande Cia Laine.
Enligt Laine lönar det sig att koncentrera resurserna på de elever som behöver extra stöd och att satsa på studiehandledningen.