Staten sätter gränser för vården
Regeringen tar ett järngrepp om social- och hälsovården. 650 miljoner euro ska sparas, men ännu vet ingen hur.
Regeringen kom i torsdags överens om ett budgetramsystem för social- och hälsovården. I praktiken betyder det att regeringen varje år bestämmer ett utgiftstak för vården, och mer än så får vården helt enkelt inte kosta.
Regeringens budskap är att det nu ska bli ordning på de stigande hälsovårdskostnaderna.
– Detta räcker inte, om uppgifterna och förpliktelserna inte minskas. Det kräver mod av beslutsfattarna, skriver kommunminister Paula Risikko i ett pressmeddelande.
De statliga finanserna planeras redan utifrån ett budgetramsystem, som nu alltså även ska gälla för de nya vårdområdena.
Kommunmiljarden
I bakgrunden finns den så kallade kommunmiljarden. Regeringen beslutade i fjol att minska kommunernas uppgifter med en miljard euro, för att på lång sikt få de offentliga finanserna i bättre balans och minska statsskulden.
Uppdraget har visat sig vara svårare än väntat, och än så länge har man hittat åtgärder värda cirka 350 miljoner euro. Resten, 650 miljoner, ska underförstått uppnås genom utgiftstaket.
– Taket har en hemskt stor betydelse, säger Timo Kietäväinen, vice vd på Kommunförbundet.
Kommunerna ansvarar för bland annat vårdcentralerna, äldrevården, tandvården, barnskyddet och missbrukarvården. Över hälften av de kommunalt anställda jobbar inom social- och hälsovården och hälften av pengarna går hit.
Kietäväinen är försiktigt positiv till budgetramen. Enligt honom borde den åtminstone hejda staten från att lägga nya uppgifter på kommunerna.
Också prioriteringen av de nuvarande uppgifterna borde enligt honom förändras eftersom det ekonomiska läget är så dåligt.
Vänstern befarar nedskärningar
I praktiken kan budgetramen till exempel minska antalet anställda inom äldrevården. Stora förändringar krävs för att nå upp till en besparing på 650 miljoner euro, men än så länge vet ingen hur systemet kommer att bli. Nu bildas en arbetsgrupp, som i slutet av oktober ska berätta hur budgetramsystemet ska se ut.
Vänsterförbundet är oroligt för att för stränga ramar kan försämra servicen och sätta människor i en ojämlik situation.
Enligt ordförande Paavo Arhinmäki var den ursprungliga tanken med kommunmiljarden att gallra i kommunernas uppgifter och lätta på kraven.
– I vårdramen har man övergett det här sättet att tänka. Då blir det lätt ett från ovan givet mekaniskt system som skär ned välfärdstjänsterna.
Samlingspartiet välkomnar däremot systemet.
– För att säkerställa en god service även i fortsättningen måste man hushålla ansvarsfullt, skriver vice gruppordförande Outi Mäkelä i ett pressmeddelande.