Nu är det inne att äta glutenfritt
Glutenfri mat är ett måste för alla celiakiker. Nu har de fått sällskap av de trendmedvetna. Allt fler väljer bort mjölet med motiveringen att det är hälsosammare – en utveckling som börjat i USA. Effekterna är ändå individuella.
Efterfrågan på glutenfria livsmedel har ökat de senaste åren. Det beror inte på att antalet celiakiker skulle ha ökat lavinartat, utan på att allt fler människor som tål gluten väljer att äta mat som inte innehåller vete, korn eller råg.
Glutenfritt upplevs som hälsosamt: en del går ner i vikt när de byter diet, andra blir av med ständiga magknip.
På celiakiförbundet i Tammerfors har verksamhetsledare Leila Kekkonen märkt av trenden i form av allt fler telefonsamtal av personer som inte är intoleranta, utan vill lämna bort glutenet.
– Vi har nyligen ändrat på den information som vi skickar ut till restauranger. Kockar och kökspersonal bör vara medvetna om att det finns olika slags utgångspunkter hos dem som beställer glutenfritt. Förutom celiakiker finns det numera också veteallergiker, de som är känsliga för gluten och sedan de trendmedvetna som väljer den glutenfria dieten frivilligt. Men en celiakiker kan inte tumma på sin diet på samma sätt som trendätare, säger Kekkonen.
Började i USA
Den glutenfria trenden kommer, precis som så många andra moderiktningar, från USA. Där har glutenfritt blivit ett stort fenomen. Det har öppnats ett stort antal kaféer och restauranger som marknadsför sig som glutenfria. Kunderna är förutom celiakikerna unga, främst kvinnor, som vill leva hälsosamt och undvika framför allt vete.
– Det är positivt om människor stannar upp och funderar på sina matvanor. Om man lämnar bort vetet så undviker man samtidigt en massa snabbmat, som ofta är ohälsosam. Så på det sättet är glutenfritt ett bra val, säger Leila Kekkonen.
Att allt fler människor väljer glutenfritt i butiken och på restaurangen är enligt de flesta en bra sak också för dem som måste följa den strikta dieten: Utbudet ökar i takt med efterfrågan.
Den nyaste producenten öppnar på onsdag i Helsingfors, då italienaren Marco Lembo slår upp dörrarna till sin take away-restaurang Gluto Street Food i Kampens köpcentrum.
– Många människor mår bättre av att äta glutenfritt. Men de produkter som finns på marknaden i dag är smaklösa. Celiakiker äter dem för att de måste, det finns inga alternativ. Vi vill göra så god glutenfri färskpasta att alla vill ha den, säger Lembo.
Han har stora planer, förutom pastakiosken i Kampen tänker han inom september starta en liten fabrik som tillverkar glutenfri färskpasta i Sörnäs. Marknaden är i första hand Skandinavien och målgruppen såväl dagligvarukedjor som restauranger.
– Finland är rätt ställe att starta en glutenfri pastafabrik, kraven på livsmedelsindustrin är strikta här och det finns många potentiella kunder.
Han har en del erfarenhet av att vara företagare i Finland, han valdes till årets företagare 2007, då som chef för sitt personaluthyrningsföretag Heman.
Ogillar trenden
Tvärtemot Lembo och Kekkonen ser Leila Farin inga direkta fördelar för en celiakiker med att den glutenfria dieten har blivit så populär. Hon driver kafé Huvila intill Villa Hagasund.
– Celiaki är en allvarlig sjukdom, för dem som är glutenintoleranta är dieten inte ett val utan ett måste.
Ända sedan starten i januari 2012 har kaféet serverat bara glutenfria produkter och allt från morotskakan till spenatpajen är bakade av naturligt glutenfria råvaror.
– Vi valde att inte alls handskas med veteprodukter här, för att slippa oroa oss för kontaminationsrisken. Det är viktigt att våra kunder kan lita på att produkterna inte innehåller gluten.
Kvitt magproblemen
Jenny Stenberg-Sirén från Vanda är en av dem som slopat glutenet. Hon prövade på att lämna bort det för ett par år sedan och kände genast skillnaden.
– Jag mår mycket bättre. Tidigare hade jag ofta magproblem, men numera mår magen så mycket bättre. Hemma äter hela familjen glutenfri pasta, det blir enklast så, även om den inte är lika god som den vanliga, säger Stenberg-Sirén.
Hon är ändå inte strikt. Blir hon bjuden på en vanlig smörgås äter hon den – och känner ofta av det i magen efteråt. Men tröskeln att gå till en läkare och eventuellt få en diagnos som glutenintolerant är hög.
– För att testresultatet ska vara pålitligt borde jag äta normal mat i sex månader och bara tanken på att ha magproblem i ett halvt år får mig att slopa det alternativet. Jag misstänker att jag bara är känslig för gluten, för jag klarar av små mängder.
Sedan Stenberg-Sirén bytte ut vetebrödet mot glutenfria brödsorter har hon märkt att många vänner gjort likadant. Många väljer att äta glutenfritt bröd, trots att det är dyrt och inte smakar så mycket.
Erövra Europa
Men måste glutenfri mat vara synonymt med smuligt bröd och trist pasta till ett dyrt pris? Marco Lembo har som målsättning att revolutionera den glutenfria matmarknaden, inte bara i Finland utan i hela Europa.
– Den glutenfria maten behöver inte vara så dyr. Råvarorna förklarar inte prisskillnaden. Det som däremot kostar är logistiken, där måste man vara ytterst noggrann så att glutenfria produkter inte kontamineras under transporten, säger han.
Han tänker bli italienaren som tillverkar pasta i Finland och exporterar den till Italien. Han har själv utvecklat receptet på pastadegen. Vad det är som får majs- och rismjölet att hålla ihop är en affärshemlighet som han inte tänker avslöja.
När färskpastan är lanserad planerar han att börja baka glutenfritt bröd som ska fylla samma kriterium – smaka lika gott som vetebröd.
Olika orsaker bakom diet
• Celiaki är en obotlig tarmsjukdom. Enda behandlingsmetoden är strikt glutenfri diet. Gluten finns i vete, korn eller råg, sädesslag som celiakiker måste undvika.
• Celiakiker kan däremot äta andra sädesslag, som havre, majs, ris, bovete och hirs.
• Man kan också vara allergisk mot något enskilt sädesslag. Det är vanligt bland barn, allergi för sädesslag växer ofta bort av sig själv.
• Personer som varken har celiaki eller är allergiska för sädesslag kan ändå vara känsliga för gluten. Det här är ett tämligen nytt och okänt fenomen.
• Många slags symtom kan tyda på celiaki, som diffusa magproblem, anemi, ledproblem, höjda levervärden, depression och infertilitet.
• 10 procent av finländarna uppskattas ha celiaki, men bara 2 procent har diagnostiserats, så många lider av sjukdomen utan att veta om det.