Sjukhus på hjul är framtidens melodi
Om patienten inte kan komma till sjukhuset måste vården komma till patienten. Det behövs mer rörlig service när det glesnar mellan specialsjukhusen, säger social- och hälsovårdsminister Laura Räty.
Politikerna säger gärna att vårdreformen innebär integrerade tjänster med obruten vårdkedja. Att reformen också betyder att den specialiserade sjukvården koncentreras – alltså att avståndet mellan patienten och närmaste specialsjukhus ökar – är det tystare om, påpekar nyblivna social- och hälsovårdsministern Laura Räty (Saml).
– Det är ärligt att säga det rakt ut, reformen innebär tråkiga beslut.
- Ålder: 36.
- Familj: Maken och två döttrar som fyller 6 och 4 i augusti.
- Utbildning: Medicine licentiat vid Helsingfors universitet 2006
- Karriär: Vikarierande läkare vid Hyvinge sjukhus och privatläkare i Helsingfors 2007–11, ordförande för Samlingspartiets partifullmäktige 2010–14, biträdande stadsdirektör i Helsingfors sedan 2011 (tjänstledig sedan utnämningen till social- och hälsovårdsminister i Stubbs regering i juni).
- På fritiden: Joggar ofta, rider ibland.
- Semester: Bara två veckor på grund av jobbytet, det blir stugan och Muminvärlden.
- Politiska visioner: Vi måste förnya stödsystemen så att det alltid lönar sig att ta emot jobb fast det är politiskt svårt. Basinkomst får inte vara ett tabu. Indelningen i arbetslösa och hundra procent arbetande är förlegad, man ska kunna jobba just så mycket som man orkar med.
Under hennes tid som minister ska reformen implementeras, och det är lättare sagt än gjort.
– Det måste finnas mod hos beslutsfattarna och tjänstemännen i vårddistrikten, annars har vi ännu mindre pengar kvar för att utveckla vården och höja kvaliteten.
Vårdreformen ska spara pengar, upp till en tredjedel av hållbarhetsgapet i Finlands sinande statskassa.
– Det är en enorm men inte omöjlig målsättning. Inga förvaltningsreformer sparar pengar i sig, men de kan möjliggöra att vi sparar pengar och bromsar utgiftsökningen, säger Räty.
Hon vill inte säga exakt hur många sjukhus som försvinner eller förlorar specialistvård och nattjour.
– Knappast blir en enda sjukhusbyggnad tom, men möjligheter till förlossningar och kirurgiska ingrepp kommer inte att erbjudas på lika många orter som i dag.
Hur blir servicen bättre i de stora sjukhusen som fortsätter ge all vård?
– Det är viktigt att de är tillgängliga för så många som möjligt. Frågan är hur vi ska ta vården närmare patienten på glesbygden. Vi kommer att behöva mer rörlig service, laboratoriebilar, röntgenlångtradare med mera där avståndet mellan patient och specialistvård ökar mest – till exempel i skärgården.
Räty tillägger att det goda är att vårt akutvårdssystem är rätt högklassigt.
– Här är det viktiga att akutvården är en del av hälsovården och inte något slags transportservice. Vården måste tas ut dit den behövs.
Det är lätt att föreställa sig patientens rädsla över att tvingas åka långt bort för specialistvård och kort senare slussas vidare till ett annat sjukhus för återhämtning. Laura Räty vill avveckla hotbilden – det är inte längre meningen att folk ska återhämta sig på sjukhus. Hon tar Björneborg som exempel: här fanns tusen sjukhussängar för femton år sedan men till 2020 är målet trehundra vårdplatser.
– Behovet av bäddar på vårdavdelningarna minskar radikalt. Vården har utvecklats mycket, man siktar på korta vårdtider och rehabilitering hemma. Jag tror inte vårdreformen påverkar det här.
Riksdagen nästa
Laura Räty ger omsorgsministern Susanna Huovinen (SDP) en eloge för idogt arbete och tålamod när vårdreformen manglades fram. Som minister vill hon driva på reformen. Nästa vår ställer hon upp i riksdagsvalet.
– Jag vill vara med om att bygga upp ett samhälle där folk får rätt vård vid rätt tidpunkt så att det ändå finns pengar kvar i kassan. Jag kan inte se att politikerna är särskilt oroliga över underskottet i den offentliga ekonomin. Det är alltid roligare att ge än att ta.
Räty säger att hon lämnar posten som biträdande stadsdirektör i Helsingfors med vemod.
– Jag är jättenöjd med att vi slog samman social- och hälsovården och särskilde barnomsorgen. Aktörerna på fältet ska ta ett tack för att det lyckades.