Längre väg till vården i Svenskfinland
Om några år kan hälften av Finlands sjukhus sluta ge vård på kvällar och helger. I Borgå sjukhus skulle det betyda slutet för operationer och förlossningar.
Sibbobon Göran Björkell, 71, fick magbesvär och åkte in till Borgå sjukhus i lördags. Han undersöktes med hjälp av datortomografi och får nu medicin.
Den här typen av vård kan snart vara historia i Borgå. Både jourvården och undersökningar som datortomografi kan flytta till Helsingfors, om vårdreformen fortskrider enligt planerna.
– Det skulle vara illa, verkligen illa. Jag har varit på Mejlans också, och där behandlas man som ett nummer. Här behandlas man som människa, säger Björkell.
I dag erbjuder cirka 60 sjukhus i Finland vård på kvällar och helger. Om några år har antalet minskat till cirka 30, säger medicinalråd Timo Keistinen på Social- och hälsovårdsministeriet.
Av dem erbjuder 15-20 all vård medan resten har begränsade resurser. Den mest avancerade vården koncentreras till de fem universitetssjukhusen.
Det här är några av de praktiska konsekvenserna av vårdreformen, som riksdagspartierna kom överens om i juni, och av den så kallade jourreformen.
Patienter måste flyttas mer
Enligt ett tips till HBL har ministeriet redan tagit fram en lista på vilka enheter som läggs ned och vilken service som försvinner från olika orter. Timo Keistinen förnekar att det skulle finnas en sådan lista, och säger att det är vårdområdena som beslutar hur man organiserar vården. Däremot kommer den vård som de mindre sjukhusen erbjuder bli mer begränsad.
– Jag tror inte att något sjukhus kommer att stängas, men de gamla kretssjukhusenas verksamhet förändras. Tyngdpunkten blir i rehabiliterande sjukvård till äldre befolkning, säger Timo Keistinen.
Om en person till exempel bryter lårbenshalsen spikas den upp på ett stort sjukhus, och redan samma dag skickas patienten vidare till det mindre sjukhuset för fortsatt vård.
Finns det risk för att sjuka människor måste åka fram och tillbaka mellan de olika sjukhusen?
– Koncentrationen kommer att kräva att man har fler ambulanser och måste flytta patienterna mera. Å andra sidan har människorna i genomsnitt två benbrott under sitt liv. Om man en eller två gånger i sitt liv måste åka till ett större sjukhus är det egentligen inte så mycket, om man jämför med att man går och köper kläder eller annat i en större stad.
Oro för Svenskfinland
Svenska folkpartiets ordförande Carl Haglund är mycket kritisk till vad det verkar bli av vårdreformen, som han ställde sig bakom i mars.
– Jag bedömer att vårdreformen kommer att betyda sämre service på mindre orter. Då talar vi inte om små orter, utan till exempel om Borgå som är en växande stad. Och det finns ju inga kalkyler på att det skulle vara ekonomiskt lönsamt att koncentrera vården i jättestora enheter.
Borgå sjukhus tar emot mellan 40 och 60 jourpatienter varje dag, och där föds varje år fler än 800 barn.
Haglund säger att servicen kan bli sämre i Borgå, Ekenäs och Jakobstad, men också på Vasa centralsjukhus.
– Jag är orolig för alla sjukhusen i Svenskfinland utöver HUCS och ÅUCS.
Varför är du den enda partiledaren som kritiserar reformen?
– De stora partierna uppnådde maktpolitiska mål. Centern får mycket makt över vården. Till Samlingspartiets och SDP:s ideologi hör att mycket ska koncentreras i de stora städerna, och det har de lyckats med.
Timo Keistinen på Social- och hälsovårdsministeriet säger att Borgås öde inte är avgjort, men att det nära avståndet till Helsingfors talar emot fortsatta operationer och förlossningar på sjukhuset.
I Österbotten däremot är avstånden längre, och Keistinen tror att både Vasa centralsjukhus och Jakobstads sjukhus behåller jourvården.
Bottenhavets sjukhus i Kristinestad är ett exempel på ett sjukhus som redan slutat med jour, förlossningar och operationer.
Vård på svenska
I ett familjerum på Borgå sjukhus myser Anna Söderström och Markus Höglund med sitt första barn, Colin Bernhard Höglund, född i söndags.
Sibbofamiljen valde Borgå på grund av närheten och språket.
– Alla i personalen har talat svenska. Fast man kan finska är det bra att få tala svenska när man har värkar. Jag var inte gladast i världen innan jag fick spinalbedövningen, säger Söderström.
Fakta: Vård som flyttas till de största sjukhusen
De fem universitetssjukhusen samt en del av de nuvarande centralsjukhusen ska erbjuda:
• Vård på kvällar och helger
• Krävande operationer och behandlingar
• Enkla operationer som behöver göras akut, till exempel blindtarmsoperationer
• Behandling av benbrott som kräver akut kirurgisk operation
• Förlossningsvård
Vård som finns kvar på de mindre sjukhusen
De nuvarande kretssjukhusen (till exempel Borgå sjukhus) ska erbjuda:
• Vård på dagtid
• Uppföljning av äldre patienter
• Konsultation inom till exempel ortopedi, lugn- och hjärtsjukdomar
• Läkemedelsbehandling
• Vissa enkla, icke-brådskande operationer som görs på dagtid