Längre läroplikt syns också i gymnasiet
En konkret förändring som snart syns i gymnasiernas vardag är att läroplikten förlängs med ett år.
Nu kan gymnasierna själva bestämma vilket medelbetyg eleverna ska ha för att komma in. Den förlängda läroplikten kan i praktiken förplikta andrastadieskolor att ta emot elever som behöver en studieplats i synnerhet på orter där det finns få alternativ, konstaterar professor Jouni Välijärvi, chef för Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet.
I framtiden kan gymnasierna få elever med sämre motivation och kunskaper. Det ökar behovet av studiehandledning, specialundervisning och små grupper, något som det råder brist på även med nuvarande resurser, påpekar Välijärvi.
– Idén med gymnasiet har hittills varit att studierna är elevens eget val och det är ganska avgörande för motivationen. Men i studiehandledningen måste målet vara att även om eleven går sitt tionde skolår i gymnasiet bara för att fylla läroplikten ska han eller hon frivilligt stanna kvar i två år till eller övergå till andra studier.
Ordföranden för Studentexamensnämnden, professor Patrik Scheinin tror inte att den förlängda läroplikten automatiskt syns som trängsel i gymnasierna. Man kan alltid fortsätta i en tionde klass eller i ett yrkesinstitut, säger han.
– Det väsentliga är att de unga får vägledning och hjälp med att övergå till nästa skede i sina studier.