Rektorer: Konkurrens motiverar inte eleverna
– Våra studerande ställer krav på sig själva och de kräver stöd och hjälp av varandra om det behövs. Äldre studerande hjälper de yngre och tipsar dem och det har gett väldigt god utdelning, säger Ove Lindström, rektor för Kotka svenska samskola som placerade sig på första plats i FNB:s gymnasiejämförelse.
Ove Lindström och andra rektorer för gymnasier som klarat sig bra i jämförelsen säger att en uppmuntrande och öppen stämning är en av de viktigaste förutsättningarna för inlärning. Konkurrens mellan eleverna ger ett dåligt underlag för att nå goda resultat.
Det första rektor Harri Rinta-aho varje år säger till sina nya elever på Etelä-Tapiolan lukio i Esbo är att skolan inte är en tävling.
– Jag säger att här utmanar ni endast er själva.
I Etelä-Tapiolan lukio får eleverna aldrig höra medelbetyget i ett prov. Skolan placerade sig på 20:e plats i FNB:s jämförelse som beaktar ingångsbetygen. I en jämförelse som endast beaktar studentexamensbetygen tog Etelä-Tapiolan lukio första plats.
Rinta-aho säger att eleverna inte behöver jämföra sig med varandra – samarbete är viktigare. Det har skolan försökt främja bland annat genom att ordna rum där eleverna kan plugga och vistas fritt.
– Jag säger till eleverna att de ska förbereda sig på examensproven tillsammans, komma hit till skolan och fråga ut varandra. Och det verkar de göra. De gör också läxor tillsammans, till exempel på Facebook.
Förtroende ger mod
Det är också viktigt att eleverna har förtroende för sina lärare. I Kotka svenska samskola jobbar ämneslärarna med eleverna redan i grundskolan, i vissa fall till och med från årskurs fem.
– Så är det samma lärare genom hela gymnasiet. Jag tror att det är det här samarbetet och förtroendet som är de verkliga hörnstenarna till att det går så bra, säger rektor Ove Lindström.
Förtroendet är viktigt också enligt Tapio Yli-Karro, rektor för Säkylän lukio som kom på andra plats i jämförelsen. Gymnasiets elever kommer från åtta olika grundskolor.
– Vi strävar efter att eleverna ska våga fråga och ifrågasätta.
Ukkopekka Hyvönen, rektor för Töölön yhteiskoulun lukio i Helsingfors, är inne på samma linje.
– Eleverna måste uppleva att skolan är trygg och att de blir hörda. Först då kan undervisningen lyckas.
Lindström tillägger att också hemmets stöd är centralt.
Gymnasierna står inför stora besparingar och reformer. Rektorerna hoppas att man inte enbart kommer att stirra på siffrorna. Speciellt det planerade minimiantalet elever, 500, stöter på hård kritik. Gymnasiets betydelse för sitt område borde enligt rektorerna mätas mångsidigare.
"Klåpa inte med reformerna"
Också sakkunniga inom utbildning varnar för reformer som görs endast för att nå besparingar. Chefen för Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet, professor Jouni Välijärvi säger att maskorna i gymnasienätet inte får bli för stora.
– Det är en stor fråga i synnerhet utanför huvudstadsregionen.
Ordföranden för Studentexamensnämnden, professor Patrik Scheinin hoppas att besparingar inte blir ledmotivet i den pågående finslipningen av gymnasiernas nya timfördelning. Han säger att man inte ska göra dagspolitik av utbildningsreformer.
– De är för viktiga för det. De gäller tiotusentals finländare och deras framtid. Man får inte klåpa med reformerna utan de måste göras på rätt sätt med en gång.