"Djupt misstroende kan vara länge"
Säkerhetsläget i Europa oroar Estlands och Finlands presidenter. Enligt president Sauli Niinistö råder nu ett djupt misstroende mellan väst och Ryssland – och han befarar att det kan bli långvarigt.
– Säkerhetsläget som Europa nu står inför är helt nytt och inget som någon kunde förutspå för ett eller ens ett halvt år sedan. Vi har tagit ett steg tillbaka, inte till kalla kriget men till ett djupt misstroende mellan väst och Ryssland, sade president Sauli Niinistö i går på en gemensam presskonferens med Estlands president Toomas Hendrik Ilves, som är på ett två dagars statsbesök i Finland.
Enligt Niinistö är Ukrainafrågan så svår att lösa att han befarar att misstroendet kommer att bestå länge.
President Ilves sade att han fruktar att Europa kan drabbas av en stor flyktingkatastrof om läget förvärras i Ukraina.
– Om krig bryter ut i Ukraina kan vi inte utesluta möjligheten att vi står inför en potentiell stor flyktingkris. EU måste ta läget på större allvar än man hittills har gjort.
Ilves påminner om att två miljoner människor flydde från Bosnien-Hercegovina i kriget då Jugoslavien bröts sönder – det vill säga halva befolkningen. Ukraina har cirka 44 miljoner invånare så skalan kunde vara mycket större.
Han konstaterade att frågan om flyktingar måste beaktas då EU beslutar om eventuella ytterligare sanktioner mot Ryssland på grund av Ukrainakrisen.
– Sanktioner kan vara kostsamma för EU-ekonomierna, men en flyktingkris kostar också mycket.
Presidentvalet viktigt
President Niinistövar försiktig i frågan om ytterligare sanktioner och sade att mycket beror på hur situationen utvecklar sig.
– Det beror på hur Ryssland agerar, vad grupperna inom Ukraina gör. En viktig fråga är hur presidentvalet i Ukraina avlöper och om resultatet respekteras.
Presidentvalet i Ukraina hålls den 25 maj.
De båda presidenterna filosoferade också kring EU:s roll i krisen.
– Vi måste gå tillbaka till de grundläggande frågorna kring unionens roll och jag vill ställa den retoriska frågan om unionen kan upprätthålla fred enbart med hjälp av Nato eller om unionen och dess medlemmar borde göra mera. Därför har Finland varit aktivt i diskussionerna kring EU:s gemensamma försvarspolitik, sade Niinistö.
Ilves, som leder ett Natoland, konstaterade att EU:s klausul om solidaritet inte har så mycket kött på benen att den skulle ha en verklig betydelse, medan Nato har konkreta planer på vilka trupper som ska vart.
Oklart hur länge
Natos trupper som har stationerats i Estland och de andra baltiska länderna samt Polen har fått Ryssland att resa ragg. Men president Ilves är nöjd för att de bland annat amerikanska trupperna finns i landet på en icke bestämd tid.
– Det är en massiv övning som pågår just nu med soldeter från Litauen, Lettland, Polen, Storbritannien och USA. Allt det här hänger samman med de förändrade omständigheterna, vi måste se hur det utvecklas.
Ilves påpekar att de baltiska länderna inte får ha bestående militärbaser, men konstaterar också att gränsen mellan långvarig och permanent kan vara flytande.
President Niinistö ser inte så stor inverkan på säkerhetsläget kring Östersjön av krisen i Ukraina.
– Men jag förstår att trupperna var nödvändiga för säkerhetskänslan i de baltiska länderna.
Under sitt statsbesök, där också fru Evelin Ilves deltar, har Estlands president också besökt företaget Rovio och deltagit i ett handelsseminarium, samt hållit en föreläsning kring försvarspolitik. I dag besöker han bland annat riksdagen och diskuterar med statsminister Jyrki Katainen.