Säkerhetspolitik dominerar valet
Knappt ett par veckor före EU-valet syns knappast någon valreklam i gatubilden i Tallinn. Intresset för valet är ljumt, de estniska parlamentsledamöterna har varit osynliga, anser några HBL talar med. Säkerhetspolitik och ekonomi är valfrågorna framför andra.
Tallinn
– Den stora grannen i öst.
Svaret kommer utan att tveka, när Priit Raudkivi får frågan varför inställningen till EU är så positiv i Estland, bland de mest positiva inom unionen. Krisen i Ukraina har ytterligare aktualiserat säkerhetsfrågorna och Estland behöver både EU och militäralliansen Nato, anser Raudkivi.
Säkerhetspolitiken spelade en viktig roll också då Estland gick in i EU för tio år sedan, men då var även de ekonomiska frågorna viktiga. Det kändes rätt att ansluta sig till Europa, menar Raudkivi.
– Vi vill inte att historien upprepar sig, säger han.
En färsk utredning av tre ledande europeiska ekonomer visar att Estland är ett av de länder som vid sidan av Polen och Lettland dragit största nyttan av bli medlem i EU. Bruttonationalprodukten per person har stigit med 25 procent mer än om Estland inte gått in i unionen, har ekonomerna räknat ut. Det som fått i gång tillväxten har varit den inre marknaden.
Euron positiv
Att ekonomin är en viktig faktor understryker också Aivar Voog, divisionschef på gallupinstitutet TNS Emor i Tallinn. Att Estland tog euron i bruk ökade tron på EU, medan finanskrisen bara orsakat en liten nedgång.
– Det fanns de som var rädda för att den estniska identiteten skulle gå förlorad när kronan försvann och de som var rädda för stora prishöjningar i och med euron. Men det i övrigt stabila politiska läget har hållit också tron på EU och euron stabil, säger Voog.
Priit Raudkivi och hans chef på arkeologiska institutionen vid Tallinns universitet Erki Russow konstaterar att stödet för EU ändå inte innebär att esterna skulle vara redo att gå så långt som till en federalstat. Raudkivi påpekar att Estland har väldigt dåliga erfarenheter av en sådan.
Finanskrisen och situationen i Grekland har diskuterats mycket i estniska medier och Russow konstaterar att esterna förhållit sig ganska negativa till de grekiska hjälppaketen.
– Medellönen och levnadsstandarden är högre i Grekland än i Estland, den allmänna inställningen är därför att fråga sig varför vi skulle hjälpa dem, säger Russow.
Priserna i Estland har stigit sedan euron infördes 2011, men det beror inte bara på den gemensamma valutan, påpekar Voog. Inflationen var till exempel närmare fem procent samma år.
– Men prislapparna på varorna är mindre nu, så priserna kanske verkar lägre, skrattar Russow.
Osynliga parlamentariker
Raudkivi och Russow hoppas att de kandidater de röstar på i EU-valet ska kunna höja medvetenheten i Europa om den estniska och den baltiska situationen.
– De har svårt att förstå våra rädslor, säger Raudkivi.
Både han och Russow är besvikna på landets nuvarande Europaparlamentariker. När de väl blivit invalda i parlamentet verkar det som om de inte brydde sig om Estland särskilt mycket, anser de.
Men rösta i EU-valet, det ska de göra. Sitt val av kandidat gör de på inrikespolitiska grunder, men valet är inte alldeles enkelt, för det händer mycket i estnisk politik just nu och många av de kandidater som ställer upp i valet är oberoende av de fyra större, traditionella partierna, Reformpartiet, Centerpartiet, Förbundet Fädernesland och Res Publica (IRL) och Socialdemokraterna.
För Centerpartiet ställer bland andra tidigare premiärministern Edgar Savisaar, numera borgmästare i Tallinn, upp. En annan tidigare premiärminister, Andrus Ansip från Reformpartiet, är också han intresserad av Europaparlamentet. På socialdemokraternas lista finns bland andra parlamentet Riigikogus talman Eiki Nestor och två ministrar.
Tror på sig själv
En kandidat som brinner för arbetsrätt och tror stenhårt på inval är centern Keskerakonds kandidat, 35-åriga Kerstin-Oudekki Loone. Hon har varit medlem i partiet bara ett knappt år, men säger sig gilla partiets syn på vanliga estniska medborgare som jobbar hårt.
– Om jag inte tror på mig själv och på inval, hur ska jag då få andra att göra det, undrar Loone när vi träffar henne på valkontoret i centrala Tallinn.
Hon talar varmt för den fria rörligheten inom EU, men påpekar att det inte är fri rörlighet när man av ekonomiska skäl tvingas flytta från ett EU-land till ett annat för att det inte finns jobb hemma.
– Man ska flytta av egen vilja, säger hon.
Kerstin-Oudekki Loone har redan planer för hur hon ska hålla kontakten med Estland och sina väljare när hon blir invald. Blogg och regelbundna hemresor står på programmet om hon blir invald i EU-parlamentet. Hon lovar också vara öppen med vilka frågor hon driver, vilka lobbyister hon träffar och vilka hon diskuterar med. På den punkten kräver hon öppenhet av alla parlamentariker.
Hon har rest Estland runt för att diskutera Europafrågor.
– Visst är folk intresserade av hur krisen i Ukraina påverkar Estland, men det slutar ändå alltid med att vi diskuterar sysselsättning och arbetsfrågor, säger hon.