Finnair tilläts inte krascha löneavtalet
Det blev ett heltäckande centralt löneavtal, men utan en stor del av Finnairs personal. Finnair gick inte med på att skilja åt bolagets sparprogram och kollektivavtalsförhandlingarna.
Det centrala sysselsättnings- och tillväxtavtalet undertecknades mer än två timmar för sent. Det blev en lång väntan på ett resultat från Finnairs förhandlingar med kabinpersonalen och luftfartsunionen. Vid sjutiden meddelade riksförlikningsman Esa Lonka att han inte kan ge ett medlingsbud. Inte heller Finnairs piloter och högre tjänstemän hade nått en överenskommelse. Situationen var alltför låst. Esa Lonka bad arbetsmarknadsparterna bedöma om de trots allt kunde underteckna avtalet utan att Finnairs personal hade anslutit sig till avtalet.
De fackliga centralorganisationerna tog då kontakt med sina medlemsförbund som gav grönt ljus för det centrala avtalet.
Efter att sysselsättnings- och tillväxtavtalet hade undertecknats tackade Finlands Näringslivs ordförande Ilpo Kokkila alla för det hårda arbetet. Han konstaterade att vissa personalgrupperna tyvärr blev utanför.
– Skogsindustrin och Finnair har så stora problem att de måste lösa dem på egen hand, sade Kokkila.
En del av den mekaniska skogsindustrin nådde inte heller en överenskommelse om kollektivavtal.
Fackcentralen FFC:s ordförande Lauri Lyly konstaterade att 93 procent av löntagarna i Finland nu accepterat det centrala avtalet. Det är en historisk siffra.
Akavas ordförande Sture Fjäder sade att det här visar att det finländska avtalssystemet fungerar. Nu kan parterna ta itu med en reform av pensionssystemet från tomt bord.
Förlorar tusen euro
Thelma Åkers, ordförande för de kabinanställda som nu står utan avtal, konstaterar att förbundet inte hade någon möjlighet att godkänna avtalsförslaget. I värsta fall hade det inneburit att flygvärdinnor och stewardar fått 20 euro till i månaden men förlorat 1 000.
Nu fortsätter avtalsförhandlingarna för förbundets del, eftersom det nuvarande avtalet går ut den sista oktober.
Åkers påpekar att flygvärdinnorna ännu inte vet hur stora sparåtgärder det går att genomföra för deras del. Finnair hoppas på närmare 20 miljoner euro.
– Embryon till gräl finns i och med arbetsgivarens planer på att använda inhyrd arbetskraft, säger hon.
”Viktigt steg”
Statsminister Jyrki Katainen (Saml) säger att det centrala avtalet kommer att ha en mycket positiv effekt på Finlands konkurrenskraft.
– Det löser inte alla problem, men är ett viktigt steg framåt, säger Katainen till FNB.
Han tror att avtalet bidrar till att Finland kommer i kapp sina konkurrenter.
– Samtidigt har det en direkt effekt på antalet jobb.
Enligt Katainen ökar uppgörelsen förtroendet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Stora förväntningar
Det ställs stora förväntningar på att avtalet ska skapa tillväxt och sysselsättning i Finland.
Parternas uträkningar slår fast att avtalet ökar Finlands konkurrenskraft. Löneförhöjningarna är historiskt låga. 20 euro i månaden ger en kostnadseffekt på 0,6 procent för en medelinkomsttagare.
Som jämförelse kan nämnas att den svenska löneuppgörelsen innebär att lönerna stiger 2,3 procent. I Tyskland väntas lönerna stiga 2,7 procent årligen under de närmaste åren. Finland beräknas visserligen ha en löneglidning nästa år på 0,5–1 procent.
De låga löneförhöjningarna beräknas få full effekt först 2015. Avtalet beräknar skapa 20 000 nya arbetstillfällen under de två följande åren via ökad köpkraft och bättre konkurrenskraft.