"Kulturen ska finnas där helsingforsarna finns"
Dansare, kulturantropolog och rektor för Teaterhögskolan. Paula Tuovinens cv är lång och diger. Nu vill hon ta steget vidare, som kulturdirektör för Helsingfors stad.
Just nu finns Paula Tuovinen bland de två sista kandidaterna i ansökningsprocessen att hitta en ny kulturdirektör för Helsingfors stad. Hennes främsta konkurrent är Kabelfabrikens chef Stuba Nikula som oväntat lades fram som kultur- och biblioteksnämndens kandidat härom veckan. Detta i ett skede där tjänstemannaberedningen redan hade föreslagit Tuovinen. Hon undanber sig att kommentera processen.
– Efter att ha verkat som både dekanus och rektor i över åtta år motiverar jag min ansökan med att det är en bra tid att gå vidare och förverkliga framtidsvisionerna som de blivande konstnärer jag hittills jobbat för vill föra vidare. Speciellt då Konstuniversitetet dessutom har fått förstärkning av bland annat Tiina Rosenberg. Ansökningsprocessen är demokratisk och nu är det upp till stadsstyrelsen och slutligen stadsfullmäktige att göra sitt val.
Danslärare på Teaterhögskolan
För Paula Tuovinen har dansen alltid varit viktigast. Redan som tioåring älskade hon att arbeta med kroppen, en känsla som tagit henne högt upp i det finländska kulturetablissemanget. Sedan 1994 har Tuovinen arbetat på Teaterhögskolan, först som danslärare, senare som rektor och i dag som dekanus och prorektor för det nya konstuniversitetet. Hon har bland annat gjort sig känd för att på ett lyckat sätt driva igenom universitetsreformen och var en av få som i ett tidigt skede vågade tro på idén om ett gemensamt konstuniversitet.
– Jag såg en unik chans för konstnärer från olika branscher att samarbeta mer. Sådant för konsten framåt. Om man bara ser sin egen planhalva händer inget. Dessutom var en sammanslagning enda möjligheten att få mer pengar till skolorna.
Varför vill du bli kulturdirektör för Helsingfors stad?
– För att jag vill att konst och kultur ska främja livskvaliteten för alla helsingforsare. Kulturdirektören ansvarar i första hand för kulturpolitiken och stadens kulturhus men borde ha fler möjligheter att utveckla hela kulturlivet. Kanske borde styrningssystemet utvecklas.
På vilket sätt?
– Kulturdirektören borde arbeta på ett större plan, med möjlighet att påverka via tydliga, sektoröverskridande strukturer. I framtiden kommer allt fler konstnärer att jobba mitt i samhället: på företag, sjukhus, fängelser och skolor. Kulturdirektören måste främja detta, bland annat genom att inför politikerna kunna motivera varför kulturen behöver pengar.
Tuovinen ser kulturen som en pyramid, där den innovativa konsten som tar samhället framåt finns i den smala toppen. Under det kommer högkulturen och etablissemanget som via institutionerna reproducerar konsten. I mitten finns stadskulturen som handlar om hur medborgarna vill delta i kulturen och göra staden levande. Underst finns den breda uppfattningen om vad kultur är: allt mänskligt beteende. Enligt henne måste kulturdirektören hantera helheten.
Om du blir vald till kulturdirektör, vad är det första du vill göra?
– Jag vill höra vad de som just nu arbetar på kulturcentralen väntar sig av mig. De har expertisen och vardagen finns där. Sedan hoppas jag på mer samarbete mellan stadens olika avdelningar, allt från idrottsverket till turistbyrån.
Tackla byråkratin
Tuovinen anser att vissa av stadens kulturhus har alltför blandad profil.
– Annegården som har en tydlig inriktning på barn är ett lyckat exempel liksom Savoy som fokuserar på musiken. Däremot varierar innehållet på till exempel Malms kulturhus och Nordhuset. Här kunde mer samarbete med lokalsamhället löna sig.
Den svåraste utmaningen, gissar hon, blir att tackla stadens tungrodda byråkrati.
– Det krävs att man är envis och målmedveten om man vill få något gjort. Kulturdirektören måste dessutom fungera som en slags symbol för kulturen och konsten som ständigt påminner om varför vi behöver den.
PROFIL: Paula Tuovinen
- Ålder: 52 år.
- Gör: Dekanus samt nyligen vald till prorektor vid Konstuniversitetet. Har innan det arbetat som rektor för Teaterhögskolan under åren 2005–2012 samt som chef för Danish National School for Contemporary Dance.
- Bor i: Helsingfors, uppvuxen i Uleåborg.
- Utbildning: Kulturantropolog, dansare. Har dessutom en examen i Executive Business Administration (eMBA).
- Senaste bok jag läst: En bok om ashtangayoga.
- Bäst med Helsingfors: Havet.
- Sämst med Helsingfors: För dyra boendekostnader.
- Cykel, promenera eller ta bil: Cykel – jag har ingen bil och vill inte ha en. Banan är en kulturgärning.