Centralparken naggas i kanten
Centralparken i Helsingfors står inför förändringar enligt den nya generalplanen. Följer man förslaget bygger man i framtiden bostäder för ungefär 10 000 människor i stadens gröna oas.
Det är framför allt Centralparkens västra kant som löper längs Tavastehusleden som är i fokus som stadsbulevard i den nya generalplanen.
Generalplanen är riktgivande och inte bindande, men ändå ett redskap som anger takt och ton. Och för Centralparkens del betyder det en hel del byggande på en sträcka som går från Stenhagen till Britas.
I dag är området närmast Tavastehusleden ostrukturerat impediment med gräs och sly men ett stenkast österut in i parken är känslan en helt annan. Resliga träd står tätt till exempel i skogen mellan trafikleden och begravningsplatsen för hundar, katter, marsvin och andra keldjur. Skogen doftar starkt av förmultnande löv och mylla samtidigt som trafikbullret ljuder över idyllen.
Ungefär här, och både norrut och söderut på sammanlagt 40 hektar gestaltar man nu bostadskvarter som ska kanta stadsbulevarden vid Tavastehusleden. Centralparken omfattar över 700 hektar, har 100 kilometer friluftsstråk, räknar 2 miljoner besök och det stora dragplåstret är Svedängens skidcentrum.
Generalplanen innehåller stadsbulevarder vid alla större vägar som leder ut från innerstaden, och målet är att skapa urbana strukturer genom att bygga bulevarder med spårväg i mitten, träd i kanterna och flervåningshus som inramning. Stadsbulevarden på Degerö är ett exempel och man ska också bygga bulevarder på till exempel Drumsö där Västerleden går och på Åboleden mellan Munksnäs och Munkshöjden.
På stadsplaneringskontoret framhåller landskapsarkitekt Raisa Kiljunen-Siirola att stadsbulevarden längs Tavastehusleden utgår från att Centralparken också i fortsättningen är ett viktigt friluftsområde och en grön ryggrad som förbinder innerstaden med Vanda.
I förlängningen talar man även om Helsingforsparken, ett grönområde som utgår från Gråhara, löper längs Vanda och slutar i Tomtbacka med anslutning till Centralparken.
– I samband med att man dryftar stadsbulevarder vid alla andra stora ut- och infarter blev även Tavastehusleden aktuell. För Centralparken gestaltar man huslängor som löper mellan gatan och grönområdet, och den röda tråden är att skapa miljöer som stöder parken. Parkens betydelse för helsingforsarna är enorm, och generalplanen fäster vikt vid att man kan bygga bra utan att förstöra. Bostadskvarteren längs Centralparken kan bli väldigt attraktiva, säger hon.
Till helheten hör att man också bygger på andra sidan om Tavastehusleden intill Haga, och det inkluderar att man flyttar något på gatans sträckning för att passa bättre i landskapet.
Än så länge har planerna för Centralparken inte gett upphov till stormig debatt eller skarp kritik, lika lite som det har uppstått Pro-rörelser som tar strid mot allt byggande i parken eller adresser som samlar in namn i samma syfte.