Tomma bostäder samlar damm i Botby
Radhuslängor i Botby står tomma trots att de blev inflyttningsklara i april i fjol. Man kan skylla på placeringen, bostadsformen eller det allmänna ekonomiska läget. Men egentligen är det bostadspolitiken som inte säljer.
Det är extra högt i tak i övre våningen i radhuset på Lallukkagränden 5. Det går bra att bygga ett sovloft, säger Seija Väänänen när hon visar upp den luftiga fyrarummaren i Botby, bara en halv kilometer från Kvarnbäckens metrostation och granne till Svartbäcksparken. Utsikten mot söder inkluderar en högspänningslinje, men domineras av träd.
Vintertid går skidspåret rakt framför husen och under sommaren får man plats med både utemöbler och grill på träterrassen. Bruset från Ring 1 är förstås ständigt närvarande, men det betyder samtidigt att man har nära till bussen som tar en till Nordens största köpcentrum Itis på 3 minuter.
För en svenskspråkig barnfamilj borde det här vara rena drömmen. Botby grundskola ligger på en halv kilometers avstånd, utan att man behöver korsa en enda väg. Bilen kan stå utanför köksfönstret om man vill, men barnen behöver knappast skjutsas till träningar eftersom bollhall, idrottshall och simhall finns på gångavstånd. Och på 30 minuter är man garanterat i centrum av Helsingfors.
Seija Väänänen jobbar på Helsingfors stads bostadsproduktionsbyrå ATT och är inte ensam om att försöka sälja radhus på Lallukkagränden. Två fastighetsmäklare annonserar också om samma längor – bostadssajten Oikotie visar att det finns 49 osålda objekt som blev inflyttningsklara för snart ett och ett halvt år sedan. I verkligheten handlar det om 22 osålda bostäder som marknadsförs parallellt och därför har dubbla annonser.
Ond cirkel
Även om 22 är betydligt färre än 49 är det ändå problematiskt att bostäderna står och samlar damm. Det finns nämligen 27 bostäder i radhuslängan, och endast fem av dem har sålts. Detta trots att det anses råda en skriande brist på förmånliga familjebostäder i Helsingfors, och stadens bostadsproduktionsbyrå som låtit bygga dessa hem är inte ute efter feta marginaler.
Bostäderna har ett kvadratmeterpris på runt 3 500 euro. Varför vill ingen köpa dem, ATT:s vd Sisko Marjamaa?
– Många faktorer spelar in. Det är ett förmånligt pris, men man kanske först måste sälja sin nuvarande bostad och det lyckas inte alltid. Det allmänna ekonomiska läget skapar pessimism. När det går dåligt på bostadsmarknaden märks det först i områden som inte är så attraktiva och som inte ligger nära havet. Vi vet också att många flyttar inom samma område. Även om bostäderna allmänt sett är förmånliga kan de uppfattas som dyra i jämförelse med prisnivån i området.
Dessutom misstänker Marjamaa att Lallukkagränden har hamnat i en ond cirkel.
– När många vill ha något, vill alla ha det. Här verkar det vara tvärtom. Det uppstår lätt en bild av att något är fel när bostäderna står tomma.
Kampanj men fast pris
För att pigga upp bostadshandeln lanserade ATT en kampanj i våras – bo gratis i ett år och betala halva köpesumman först om ett år. Kampanjen fortsätter nu åtminstone till årsskiftet och gäller inte bara ATT:s produktion på Lallukkagränden. Det går nästan lika trögt att sälja höghusbostäder i Viksbacka. Alla de här husen står på stadens mark och hör till Helsingfors eget system för prisreglering, Hitas, vilket bland annat innebär att tomthyran är 20 procent lägre.
– Andra byggherrar har låtit bli att använda sina tomtreservationer i Viksbacka på grund av det ekonomiska läget. Men vi styrs av stadens bostadspolitiska mål, och förutsätts bygga där staden har projektområden. Det kommer att hända mycket i Kvarnbäcken, säger Sisko Marjamaa.
Vem som vinner på att bostäder står tomma till dess är lite svårt att förstå. ATT:s utgångspunkt är att sälja enligt listpriset, kampanjen är ett sätt att sänka priset. ATT får inte hyra ut de osålda bostäderna, eftersom det skulle vara ojuste mot dem som köpt grannbostäderna för listpriset.
Finns det inget annat ni kan göra?
– Vi har inte fattat några beslut. Stadens bostadsproduktionsbyrå åtar sig sådant som ingen annan byggherre är intresserad av. På sikt är det till exempel inte klokt att bygga endast små bostäder. Någon måste bygga familjebostäder, säger Sisko Marjamaa och tillägger att det är fullmäktige som har sista ordet.