Elever och lärare vid Sököviken vill ha egen rektor
– Vi är alla överens, både elever och lärare. Vår skola behöver en egen rektor, säger Sofia Grön. Hon är en av de elever vid Sökövikens skola i Esbo som tänker kämpa för att skolan ska få en egen rektorstjänst.
En film är bättre än ett brev. Så resonerar Julia Lönnfeldt, Jennifer Holmberg och Sofia Grön i årskurs 9 i Sökövikens skola när de vill försäkra sig om att varje nämndmedlem i Svenska rum vet vilken elevernas åsikt är i deras skola.
– Alla här är av samma åsikt, det är viktigt att skolan har en rektor som är anträffbar varje dag. Det är därför vi ska göra en film. Vi kommer att ställa tre frågor till ett antal elever från varje klass och filma in svaren. Vi låter dem berätta varför Sökövikens skola också i framtiden ska vara en egen skola och ha en egen rektor, säger Jennifer Holmberg.
Filmen ska visas på nästa nämndmöte, då Svenska rum ska ta ställning till huruvida de två svenskspråkiga skolorna i Esboviken ska slås samman eller fortsätta som skilda skolor.
Ett av de tre förslagen som tjänstemännen vid Svenska bildningstjänster kommer att föreslå är att Mårtensbro skola (årskurs 1–6) och Sökövikens skola (årskurs 7–9) slås ihop till en sammanhållen grundskola med gemensam rektor och administration.
Det här har man redan prövat på sedan skolstarten i höstas, då Mårtensbros rektor Kristina Falkenstedt har skött också Sökövikens rektorsuppgifter efter att den tidigare rektorn avgick med pension.
– Det här är ett mellanår där vi väntar på ett beslut. Det är för tidigt att ta ställning till hur väl det fungerat, jag försöker bara få vardagen att löpa. Men en rektor är inte den som eleverna i första hand ska vända sig till, lärarna sköter löpande ärenden och elevvården finns också där för att hjälpa dem, säger Falkenstedt.
Eleverna är inte alls nöjda med arrangemanget.
– Vi vet aldrig när rektorn är på plats här. Vi vet inte till vem vi ska rikta oss med våra frågor, är det rektorn eller platschefen som ska ta ställning i en viss fråga? undrar Jennifer Holmberg.
– En egen rektor ökar både trivseln och tryggheten i skolan, tycker Sofia Grön.
Utvecklingschef Ida Stolt-Haglund på Esbo stad berättar att man har tagit fram tre alternativa modeller för Sökövikens och Mårtensbro skolor. Exakt hur modellerna ser ut presenteras när nämnden Svenska rums nästa föredragningslista offentliggörs om ett par veckor.
– Vi har diskuterat olika alternativ med elevrepresentanter, lärare och övriga personal vid Sökövikens skola, men innehållet i den diskussionen publiceras först inför nämndens möte.
Grön och Holmberg deltog i en diskussion med Stolt-Haglund, men de upplever inte att de fick svar på sina frågor om exakt vad som ska bli bättre om skolorna slås ihop.
– Jag fick en känsla av att man ordnade diskussionen för att kunna säga att man hört elevernas åsikt. Men hon lyssnade inte på oss, hon kom för att berätta hur vi ska tycka. När vi kom med egna förslag och idéer drog sig Stolt-Haglund tillbaka och sade att det ändå är politikerna som fattar alla beslut, berättar Grön.
Hon får medhåll av inte bara klasskamraterna utan också av Ann Charlotte Rydgren, lektor i fysik och kemi vid Sökövikens skola.
– Även om vi sällan pratar om rektorstjänsten i lärarrummet är de flesta lärare av samma åsikt, att skolan behöver en egen rektor. Några resultat av diskussionen med stadens tjänstemän har vi inte fått ta del av. Överlag har informationen om skolans framtid varit väldigt knapp, säger Rydgren, som själv aktivt jobbat för en självständig skola med egen rektor.
Direktör Barbro Högström vid Svenska bildningstjänster förklarar att förslaget delvis handlar om ekonomi, staden måste spara i lönekostnader, men poängterar att det finns många fördelar med en rektor för en sammanhållen skola.
– Vi har väldigt goda erfarenheter från både Mattliden och Lagstad, där vi har en rektor för årskurserna 1–9. För det enskilda barnet blir kontinuiteten i skolgången väldigt konkret när man har samma rektor under alla år. Speciellt för de elever som har specialbehov är det viktigt med den kontinuitet som en rektor kan ge, kontakten bryts inte vid byte av skola, säger Högström.
Hon får mothugg av eleverna i Sökövikens skola.
– Enligt den enkät som skolans direktion gjorde i december var de flesta av skolans elever nöjda med övergången från 6:an till 7:an. Det fungerar bra såsom det är i dag, säger Jennifer Holmberg.
– Det är bra med en nystart när man börjar 7:an. Då spelar det ingen roll vem man var i lågstadiet, i en ny skola kan man börja om från början, säger Sofia Grön.
– Sököviken är en liten och mysig skola med jättebra stämning. Vi har inga grupperingar här, man behöver inte klä upp sig för att komma till skolan, säger Julia Lönnfeldt och hoppas att tjänstemännen lyssnar på eleverna i den här frågan.
Samarbetet fungerar
Trots att flickorna vill hålla de båda skolorna isär tycker de att samarbetet mellan Mårtensbro och Sököviken fungerar utmärkt - och så får det gärna förbli.
– Vi har en del lektioner i Mårtensbro, som huslig ekonomi och musik, och går dit nästan dagligen. Det är inga problem, även om det tar hela rasten att gå mellan skolorna. Men det räcker med samarbete, vi behöver inte vara samma skola för det, säger Sofia Grön.
FAKTA
Tre olika modeller
Nämnden Svenska rum ska välja ett av följande alternativ under sitt nästa möte, som hålls den 26 februari:
Modell A. En skola, en rektor. Sökövikens skola och Mårtensbro skola slås ihop till en stor enhetsskola, som leds av en rektor.
Modell B. Två skilda skolor, en rektor. De båda skolorna förblir självständiga, som i dag, men leds av en gemensam rektor.
Modell C. Två skolor som leds av varsin egen rektor. Skolorna fortsätter att samarbeta som tidigare.