Busskaoset blev verklighet
Längre restid och trångt i bussarna. Besvikelsen är stor i Kyrkslätt. Omläggningen av busslinjer förarga elever och föräldrar.
När skolstarten närmade sig och detaljerna i den omläggning av busslinjer som Helsingforsregionens trafik HRT planerat sjunkit in hos alla berörda ökade också kritiken. Efter de första skoldagarna är rösterna inte färre. Eleverna och föräldrar bekräftar till HBL att vardagen blivit svårare.
– Min dotter såg fram emot att få åka buss och känna sig stor. Hon har snuvats på den upplevelsen. Sonen som är lite äldre berättar om busstidtabeller som inte är att lita på. Men också han är för ung för att stå på hållplatsen och undra vad han ska ta sig till när bussen inte kommer, säger Kalle Weckström.
Lösningen är att pappa Kalle skjutsar Inez och Gustav till och från skolan. Eller så gör någon annan förälder det.
– Vi har grundat bilpooler men det är inte hållbart i längden. Så här får det inte vara.
När man lyssnar på parterna i "busskonflikten" blir det tydligt att det brustit någonstans i informationsgången. HBL skrev om den stora omläggningen för två veckor sedan (8.8) och då var den ansvarige trafikplaneraren nöjd med det nya systemet som skulle vara tydligare. I går gick det inte att nå några trafikplanerare för en kommentar, vare sig på HRT eller Kyrkslätts kommun.
Vid Winellska skolan vet rektor Kristiina Koli inte riktigt vad hon ska ta sig till. Skolan saknar exakt information om varifrån eleverna kommer och vart de ska efter skolan men den kartläggningen är nu i gång. En mardrömslik första vecka för en ny rektor.
– Vi behöver veta mera för att få en så exakt helhetsbild av läget som möjligt, säger hon.
Kristiina Koli får hjälp av föräldraföreningarna i Kyrkslätt. Det är elever i fler skolor än Winellska som drabbats.
– Vi samlar våra krafter för att ryta till med en mun, säger Jeanette Papadaki vidföreningen Hem och skola.
HRT reagerar
Vid korsningen av Gesterbybågen och Gesterbyvägen finns två busshållplatser. Här sitter trafikövervakarna Juha Sivula och Sami Vehkala sedan måndagen och iakttar.
– HRT kan vid behov reagera fort, säger de.
En sak som Sivula och Vehkala genast fäst uppmärksamhet vid är att hållplatserna inte är så trygga som de borde vara. Nu skiner solen men snart är det beckmörkt och snö och is på vägrenen. Barnen trängs farligt nära en livligt trafikerad huvudled. Frågan om det är kommunens eller någon annans uppgift att rätta till missförhållandet förblir obesvarad liksom den varför också en sådan här sak diskuteras först efter skolstarten.
HRT:s trafikövervakare berättar att åtminstone beslutsfattarna i kommunen i god tid måste ha känt till den förestående omläggningen. Däremot kan de inte säga hur så många av dem som berörs är så förbryllade och nu även förbannade. En anledning, säger de försiktigt, handlar kanske om klassiskt förändringsmotstånd. HRT har tidigare arrangerat informationsmöten och samlat in kommentarer på nätet.
– Vi är här för att ta reda på hur saker och ting fungerar i praktiken. Vi stannar till fredag och återkommer vid behov. Sedan dröjer det säkert någon vecka när all information inklusive respons behandlas, säger Juha Sivula.
Buss 171 som kör i riktning mot Helsingfors anländer klockan 15.14.
– Det är ofta trångt i bussen och åtminstone för mig är det oklart när de avgår, säger Robin Holmberg på årskurs 6.
Den här gången och just vid Winellska hållplatsen är det gott om plats i bussen för Robin och hans 30–40 skolkamrater som väntat i 20 minuter.