Också presidenten kan koda – en cirkel
När president Sauli Niinistö besöker kodskolan för 4–9-åriga barn i Bibliotek 10 svarar deltagarna artigt på hans frågor, men sedan återgår de snabbt till sina datorer. Så roligt är det att koda!
Tolv barn, hälften flickor, hälften pojkar, följer noggrant med när Kodskolans rektor Juha Paananen går igenom grunderna. Datorn är dum, den kan inget som man inte har lärt den. Pilen i mitten är en sköldpadda – okej, det kräver lite fantasi för att man ska förstå det – och där kursorn blinkar ska man skriva in rätt kod.
– Vi lär oss några grundkommandon och sen kan ni kommendera datorn att rita nästan vad som helst, säger Paananen.
Iines Satomäki, 6 år, försöker få sköldpaddan att rita en bil, men hörnen blir inte riktigt som hon tänkt sig. Pappa Jussi Liukkonen förklarar varför.
– Du har skrivit 100 i stället för 90. Hundra grader ger inte vinkelräta hörn. Men det gör inget, nu ser bilen sportigare ut.
Men Iines vet hur bilen ska se ut, hon skriver [rt 90] som i engelskans right turn 90 grader och vips svänger sköldpaddan dit hon vill.
– Jag tycker jättemycket om teknologi. Hemma brukar jag spela matematikspel på pappas dator. Men nu ska jag rita den här bilen färdigt, där finns redan framdäcket och taket.
Robert Bergman, nästan 9 år, skissar på ett rymdskepp. Den triangelformade spetsen finns på skärmen, nu planerar han med pappa Mikko Bergman fortsättningen.
– Det här är startskottet, nu börjar vi säkert prata mera om kodning hemma. Visst hör kodning till allmänbildningen, funderar Mikko Bergman.
Emil Aho, 8 år, har kommenderat sin dator att rita en första kvadrat.
– Jag kan redan koda lite. Nu gör jag en ny kvadrat, den ska bli grön. Det är green på engelska, förklarar Emil för sin mamma Riina Aho.
Just då kommer president Sauli Niinistö till biblioteket och ansluter sig till kodarnas lektion. Han stannar upp vid Emils bord och byter några ord.
– Lyckas det? Vad har du gjort?
– Det går bra. Jag har gjort en kvadrat!
Niinistö går vidare till 5-åriga Ulla Schulmans bord för att höra sig för hur man får datorn att rita blommor, medan Emil Aho oberört fortsätter koda nya geometriska figurer.
– Jag anmälde jag honom till introduktionskursen för att han skulle bli intresserad av kodning, så kanske han gör annat än bara spelar vid datorn. Det här är ändå framtiden, säger Riina Aho.
Inspirerad av barnens framgångar slår sig också presidenten ner vid en dator och får en kortkurs av it-företaget Reaktors lärare Paananen och Markus Lindqvist.
– Vi kan väl börja med att svänga pilen åt andra hållet? I politiken kallas det att göra en helomvändning. Kan vi göra en cirkel? undrar Sauli Niinistö ivrigt.
Han får lära sig att plita ner kommandot för [rita en punkt, sväng höger, upprepa 360 gånger].
– Det här var spännande. Kodning handlar ganska mycket om matematik. Jag gillar tanken att kunskaper i kodning ska hjälpa Finland ur den ekonomiska krisen. Åtminstone är det sådan kunskap som vi alla behöver i framtiden, sade Niinistö till den samlade pressen.
Han får medhåll av arrangörerna på Reaktor, som ordnar kodningskurser för barn både i skolor och i bibliotek.
– Dagens samhälle kretsar så mycket kring informationsteknik. Därför är det viktigt att också barn lär sig förstå hur man får datorer att utföra olika jobb. Men tanken är ingalunda att de alla ska bli professionella kodare som vuxna, säger Markus Lindqvist.
Kodning kommer att ingå i den allmänna skolundervisningen i höst, då den nya läroplanen träder i kraft. Finland blir då ett av de första länderna i världen som har kodning på schemat.
– Men definitionen på kodning är ganska vagt skriven, så också i framtiden beror det mycket på lärarens intresse för ämnet hur mycket eleverna lär sig koda i skolan, tror Lindqvist.