Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Mat & dryck
    • Resor
    • Mode
    • Trafik & motor
    • Hobby
    • Boende
    • Vin & öl

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Pannkaka. Hälften av vetemjölet har bytts ut mot mjöl på torkade syrsor, och pannkakan är delikat. Just nu håller paret Hynninen – van der Knaap på med produktutveckling med målet att inom två år ha färdiga produkter för marknaden. Foto: Karl Vilhjálmsson
    Bild
    /

    Syrsor gör pannkakan hälsosam

    Jannika Lindén
    Publicerad: 19.01.2016 07.09 • Uppdaterad: 26.01.2016 16.27

    Ämnesord

    • Mat & dryck
    • insekter
    • syrsor

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    För ett par miljarder människor är insekter vardagsmat. I Finland räknas insekter ännu inte som livsmedel, men enligt insektsentusiasterna är det bara en tidsfråga innan produkter gjorda på syrsor och maskar finns i butikshyllan.

    Laura Hynninen och Arthur van der Knaap bjuder på pannkaka med egenhändigt lagad sylt i sitt nyrenoverade kök i Jernböle i Borgå. Det smakar som pannkaka ska smaka, riktigt gott, och sylten kröner smakupplevelsen. Helt vanlig pannkaka är det ändå inte – hälften av vetemjölet är utbytt mot mjöl av malda hussyrsor.

    Sedan några veckor föder paret upp hussyrsor i en container som står ute på gården.

    – Vi vill odla vår egen föda och sökte efter alternativa källor till protein. Vi började läsa på om insekter, vi testade olika arter av syrsa och fastnade sedan för hussyrsor eftersom det fanns ett färdigt koncept för hur man föder upp dem, säger Laura Hynninen.

    Det är företaget Entocube i Otnäs, Esbo, som levererat odlingen och utrustningen för de första tre månaderna.

    Varken Laura Hynninen eller Arthur van der Knaap äter kött, av ekologiska och etiska orsaker. Det är också en orsak till att de börjat föda upp syrsor.
    – Näringsämnena i syrsor är överlägsna all annan mat. Hönskött anses vara en god proteinkälla, men syrsor är ännu bättre. Dessutom innehåller syrsor mineraler, zink och aminosyror, räknar Hynninen upp.

    Om insekter ska räknas som vegetarisk eller animalisk föda är svårt att svara på. Det är egentligen varken eller, insekter är insekter.
    – Vi äter inte kött av miljöorsaker, men vi äter syrsor, de är ekologiskt odlade.

    Skördetid och skötsel

    Arthur van der Knaap lyfter försiktigt upp äggkartongflaket ur den genomskinliga, stora plastlådan och skakar ner de hundratals syrsorna som klättrar omkring i en mindre ask. Kartongflaken har fungerat som bo för syrsorna. Det är skördedags och syrsorna i den lådan är 35 dygn gamla.

    – Nu är de vuxna, men inte för stora. Syrsorna börjar spela när de är könsmogna, och det är när de är drygt en månad gamla, säger Hynninen.

    När syrsorna vuxit sig tillräckligt stora samlas de in och sätts i kylskåp i ungefär en timme.

    – De går i dvala och deras livsfunktioner avstannar i kylskåpet. Sedan sätts de i frysen. Efter några timmar går det bra att tillreda dem. Det är viktigt för mig att syrsorna inte lider, säger Hynninen.

    Längs hyllorna i containern står datummärkta lådor ordnade från de nykläckta äggen till de syrsor som är klara att skördas. I två av lådorna finns äldre syrsor, de som lägger ägg för att kedjan ska fortsätta. Hela livscykeln finns på hyllorna i containern.

    – Hussyrsor lägger ägg i mylla och äggläggningen kan ta ett par veckor. Hur snabbt det går beror på hur varmt det är, säger Hynninen.

    I containern på parets gårdsplan är det drygt 30 grader varmt och luftfuktigheten ligger på nästan sextio procent. Syrsorna är relativt lättskötta även om de kräver daglig tillsyn. Deras basfoder är en mjölaktig blandning i vilken soja är en ingrediens.

    – De får också färska grönsaker varje dag, det är vi noga med, säger Laura Hynninen.


    Oändliga möjligheter

    Företaget Sirisee Oy, som ägs av Laura Hynninen och Arthur van der Knaap, ska så småningom utveckla produkter av syrsor. Parets förhoppning är att i framtiden kunna producera och sälja livsmedel gjorda av syrsor. Tills vidare försörjer de sig på annat sätt.

    – Vi bor i ett hus där det tidigare funnits en korvfabrik. Kanske fabrikslokalerna kommer att användas för livsmedel igen, säger Arthur van der Knaap.

    Just nu experimenterar paret med recept och tillredningsalternativ. De har hunnit tillreda syrsor på flera olika sätt redan och konstaterat att mjölet som Laura Hynninen får då hon mal torkade syrsor går att använda både till bakverk och till matlagning. – Våra barns favoriträtt är tacos med en fyllning av syrsor som är stekta i olja, och till det guacamole och salsasås, säger Laura Hynninen.


    – Mjölet blir lite grövre till konsistensen än vetemjöl, men man kan byta ut en del av vetemjölet i bakverk. Hussyrsa smakar också alldeles utmärkt som hel och stekt i stekpanna. Man behöver knappt krydda den alls.

    Hynninen kokar upp syrsorna innan hon tillreder dem, för säkerhets skull. Efter det är det bara att välja tillredningssätt.

    – Jag brukar torka syrsorna i ugnen. Syrsor är trevliga att handskas med, de luktar inte i något skede av tillredningen.

    Hur länge syrsorna håller i frys eller torkade, som mjöl eller på annat sätt, är en del av det paret vill finna svar på. Än så länge finns det plats i deras frys.
    – Vi har ätit alla syrsor vi har odlat, konstaterar Arthur van der Knaap.


    – Våra barns favoriträtt är tacos med en fyllning av syrsor som är stekta i olja, och till det guacamole och salsasås, säger Laura Hynninen.

    Attityder

    Hussyrsor är inget nytt i våra hus.
    – De har alltid funnits, också i Finland. Förr såg man det som ett tecken på att det var ett bra och varmt hus om syrsorna trivdes i det, säger Hynninen.

    Tills vidare är det inte tillåtet att sälja insekter som livsmedel i Finland. Det är det till exempel i Nederländerna som är Arthur van der Knaps hemland, liksom i Belgien, Storbritannien och Schweiz. Det är också från Nederländerna som paret beställde olika slags syrsor och maskar innan de fattade beslutet att satsa på just hussyrsor.

    Förutom kulinariska experiment och tester strävar van der Knaap och Hynninen efter att påverka attityderna bland finländare. Den största utmaningen är att vänja finländare vid tanken att äta insekter.

    FAKTA
    Insekter  som livsmedel
    • EU:s gemensamma livsmedels-förordning godkändes 1997. Enligt den måste nya livsmedel, det vill säga sådana som inte konsumerats inom  EU tidigare, utvärderas och godkännas innan de kan marknadsföras som livsmedel. 
    • Tillstånden förutsätter ett  gemensamt beslut av alla EU-länder.
    • Insekter räknas som nya livsmedel inom EU.
    • Förordningen gäller  inom hela EU men är luddigt skriven och ger möjlighet till tolkningar. Några länder har tolkat lagen så att hela  insekter, men inte processade, kan säljas som livsmedel. 
    • Finland följer den strängare tolkning av lagen som  överenskommits i EU.
    • En uppdaterad livs­medelsförordning träder  i kraft 1.1.2018. I den är  definitionen av nya livsmedel  preciserad för att undvika tolknings­möjligheter. Insekter definieras också i den nya förordningen som nya livsmedel.
    • I samband med den nya  förordningen kommer en  möjlighet till ett underlättat  godkännandeförfarande för livsmedel. Det kan man få för livsmedel som traditionellt använts i ett land utanför EU. I många länder utanför EU finns en lång tradition av att äta insekter. Det kan öppna dörrarna för insekter som  livsmedel hos oss.


    – Jag tror det kommer att gå ganska snabbt, bara folk får se vad det är och smaka på det. För trettio år sedan var det inte många som tyckte att man kunde äta räkor heller, och nu finns de att få överallt. Matkulturen förändras trots allt ganska snabbt.

    – Vi försöker erbjuda så många som möjligt smakprov, och så funderar vi på att ordna informationskvällar om syrsor som föda, säger Laura Hynninen.

    Inspirerade studerande

    Föreningen Unibugs, där också Arthur van der Knaap och Laura Hynninen är medlemmar, är en akademisk förening som jobbar för att utveckla insektsekonomi.
    Föreningens ordförande Sami Lähde såg en filmsnutt om insekter som livsmedel för ett år sedan, och på den vägen är det. Han grundade föreningen tillsammans med fem andra studerande vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

    – Insekterna förenade oss, och en förening har lättare att göra sig hörd än enskilda personer. Vi vill öka kunskapen om insekter som föda, och jag hoppas att man så småningom kan studera insekter och insektsekonomi vid universitet hos oss.

    Under våren och sommaren inleddes samarbetet med företaget Entocube som utvecklar teknologi för massproduktion av insekter för livsmedelsbranschen. När terminen vid universitetet startade i augusti fanns Unibugs med – med både smakprov och demonstration.

    – Då fick vi åttio nya medlemmar. Under fyra månader sedan dess har vi hunnit bjuda flera hundra människor att smaka på insekter. De flesta är intresserade av att smaka när de får chansen. Det är naturligt att den första reaktionen är att ta avstånd från att sätta insekter i munnen, men när man vänjer sig vid tanken och får höra fakta om insekter brukar intresset vakna.

    Sami Lähde är med och forskar kring insektsekonomi. Föreningens medlemmar har utvecklat en tunna för uppfödning av insekter, för forskningsbehov.

    – Nu behövs inhemsk forsning. Det finns ett stort intresse för insekter, och vi blir flera hela tiden. I höstas ordnades den första träffen för aktörer och intresserade inom insektsbranschen i Finland, och det var en mycket lyckad tillställning.

    Det finns forskning på området, det finns teknologi för att föda upp insekter för livsmedelsproduktion och så småningom blir det också lagligt att göra det.
    – Det gäller att sätta hjulen i rullning. Ju fler som blir intresserad desto snabbare förs ordet vidare, säger Sami Lähde.

    Jannika Lindén
    Ta kontakt Flera artiklar av Jannika Lindén

    Nyhetspulsen

    3.2.2016 08.32 3.2.2016
    Här är HBL.fi 4.0
    » Det har gått 20 år sedan HBL tog steget in på Internet – nu lanseras den fjärde större förnyelsen av...
    2.2.2016 22.07 2.2.2016
    Jurase Park marknadsför felaktigt
    » Dinosaurieparksprojektet använde gruppfinansieringsbolaget Invesdors namn i markandsföringssyfte – utan lov.
    2.2.2016 18.29 2.2.2016
    "Motbjudande skatteflykt"
    » Att sälja Fortums elnät var aldrig en god idé, säger statsminister Juha Sipilä (C).
    2.2.2016 21.55 2.2.2016
    Bensow fick äntligen ihop bokslutet
    » Skandalomsusad barnhemsstiftelse vill återupprätta sitt rykte.
    2.2.2016 20.56 2.2.2016
    Vill spela in "Star Wars" i rymden
    » Regissören Colin Trevorrow drömmer om att ta inspelningarna till yttre rymden.
    2.2.2016 17.20 2.2.2016
    Designens underbarn lämnar Finland
    » Fyra Aalto-studenter har tagit sig vidare till finalen i den erkända modetävlingen i Hyères.
    2.2.2016 19.45 2.2.2016
    Domkyrkan stängs för en vecka
    » Helsingfors domkyrka håller stängt i en vecka på grund av torkningen efter en vattenskada.
    2.2.2016 17.49 2.2.2016
    Misstänkt explosion i svensk skola
    » Svenska tidningar berättar om en kraftig explosion i en gymnasieskola i Karlstad. Inga spår av förödelse har dock rapporterats.
    2.2.2016 20.51 2.2.2016
    Läckor i Aarniofallet förvånar CKP
    » Informationsläckor från CKP och Helsingfors narkotikapolis var tisdagens var tisdagens ämne i målet kring Jari Aarnio.
    2.2.2016 21.19 2.2.2016
    SFP vill ge alla asylsökande id-kort
    » Asylsökande borde ges chansen att arbeta direkt efter ankomsten, anser Svenska folkpartiet.

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet