Laura Hynninen och Arthur van der Knaap bjuder på pannkaka med egenhändigt lagad sylt i sitt nyrenoverade kök i Jernböle i Borgå. Det smakar som pannkaka ska smaka, riktigt gott, och sylten kröner smakupplevelsen. Helt vanlig pannkaka är det ändå inte – hälften av vetemjölet är utbytt mot mjöl av malda hussyrsor.

Sedan några veckor föder paret upp hussyrsor i en container som står ute på gården.

– Vi vill odla vår egen föda och sökte efter alternativa källor till protein. Vi började läsa på om insekter, vi testade olika arter av syrsa och fastnade sedan för hussyrsor eftersom det fanns ett färdigt koncept för hur man föder upp dem, säger Laura Hynninen.

Det är företaget Entocube i Otnäs, Esbo, som levererat odlingen och utrustningen för de första tre månaderna.

Varken Laura Hynninen eller Arthur van der Knaap äter kött, av ekologiska och etiska orsaker. Det är också en orsak till att de börjat föda upp syrsor.
– Näringsämnena i syrsor är överlägsna all annan mat. Hönskött anses vara en god proteinkälla, men syrsor är ännu bättre. Dessutom innehåller syrsor mineraler, zink och aminosyror, räknar Hynninen upp.

Om insekter ska räknas som vegetarisk eller animalisk föda är svårt att svara på. Det är egentligen varken eller, insekter är insekter.
– Vi äter inte kött av miljöorsaker, men vi äter syrsor, de är ekologiskt odlade.

Skördetid och skötsel

Arthur van der Knaap lyfter försiktigt upp äggkartongflaket ur den genomskinliga, stora plastlådan och skakar ner de hundratals syrsorna som klättrar omkring i en mindre ask. Kartongflaken har fungerat som bo för syrsorna. Det är skördedags och syrsorna i den lådan är 35 dygn gamla.

– Nu är de vuxna, men inte för stora. Syrsorna börjar spela när de är könsmogna, och det är när de är drygt en månad gamla, säger Hynninen.

När syrsorna vuxit sig tillräckligt stora samlas de in och sätts i kylskåp i ungefär en timme.

– De går i dvala och deras livsfunktioner avstannar i kylskåpet. Sedan sätts de i frysen. Efter några timmar går det bra att tillreda dem. Det är viktigt för mig att syrsorna inte lider, säger Hynninen.

Längs hyllorna i containern står datummärkta lådor ordnade från de nykläckta äggen till de syrsor som är klara att skördas. I två av lådorna finns äldre syrsor, de som lägger ägg för att kedjan ska fortsätta. Hela livscykeln finns på hyllorna i containern.

– Hussyrsor lägger ägg i mylla och äggläggningen kan ta ett par veckor. Hur snabbt det går beror på hur varmt det är, säger Hynninen.

I containern på parets gårdsplan är det drygt 30 grader varmt och luftfuktigheten ligger på nästan sextio procent. Syrsorna är relativt lättskötta även om de kräver daglig tillsyn. Deras basfoder är en mjölaktig blandning i vilken soja är en ingrediens.

– De får också färska grönsaker varje dag, det är vi noga med, säger Laura Hynninen.


Oändliga möjligheter

Företaget Sirisee Oy, som ägs av Laura Hynninen och Arthur van der Knaap, ska så småningom utveckla produkter av syrsor. Parets förhoppning är att i framtiden kunna producera och sälja livsmedel gjorda av syrsor. Tills vidare försörjer de sig på annat sätt.

– Vi bor i ett hus där det tidigare funnits en korvfabrik. Kanske fabrikslokalerna kommer att användas för livsmedel igen, säger Arthur van der Knaap.

Just nu experimenterar paret med recept och tillredningsalternativ. De har hunnit tillreda syrsor på flera olika sätt redan och konstaterat att mjölet som Laura Hynninen får då hon mal torkade syrsor går att använda både till bakverk och till matlagning. – Våra barns favoriträtt är tacos med en fyllning av syrsor som är stekta i olja, och till det guacamole och salsasås, säger Laura Hynninen.

– Mjölet blir lite grövre till konsistensen än vetemjöl, men man kan byta ut en del av vetemjölet i bakverk. Hussyrsa smakar också alldeles utmärkt som hel och stekt i stekpanna. Man behöver knappt krydda den alls.

Hynninen kokar upp syrsorna innan hon tillreder dem, för säkerhets skull. Efter det är det bara att välja tillredningssätt.

– Jag brukar torka syrsorna i ugnen. Syrsor är trevliga att handskas med, de luktar inte i något skede av tillredningen.

Hur länge syrsorna håller i frys eller torkade, som mjöl eller på annat sätt, är en del av det paret vill finna svar på. Än så länge finns det plats i deras frys.
– Vi har ätit alla syrsor vi har odlat, konstaterar Arthur van der Knaap.


– Våra barns favoriträtt är tacos med en fyllning av syrsor som är stekta i olja, och till det guacamole och salsasås, säger Laura Hynninen.

Attityder

Hussyrsor är inget nytt i våra hus.
– De har alltid funnits, också i Finland. Förr såg man det som ett tecken på att det var ett bra och varmt hus om syrsorna trivdes i det, säger Hynninen.

Tills vidare är det inte tillåtet att sälja insekter som livsmedel i Finland. Det är det till exempel i Nederländerna som är Arthur van der Knaps hemland, liksom i Belgien, Storbritannien och Schweiz. Det är också från Nederländerna som paret beställde olika slags syrsor och maskar innan de fattade beslutet att satsa på just hussyrsor.

Förutom kulinariska experiment och tester strävar van der Knaap och Hynninen efter att påverka attityderna bland finländare. Den största utmaningen är att vänja finländare vid tanken att äta insekter.

– Jag tror det kommer att gå ganska snabbt, bara folk får se vad det är och smaka på det. För trettio år sedan var det inte många som tyckte att man kunde äta räkor heller, och nu finns de att få överallt. Matkulturen förändras trots allt ganska snabbt.

– Vi försöker erbjuda så många som möjligt smakprov, och så funderar vi på att ordna informationskvällar om syrsor som föda, säger Laura Hynninen.

Inspirerade studerande

Föreningen Unibugs, där också Arthur van der Knaap och Laura Hynninen är medlemmar, är en akademisk förening som jobbar för att utveckla insektsekonomi.
Föreningens ordförande Sami Lähde såg en filmsnutt om insekter som livsmedel för ett år sedan, och på den vägen är det. Han grundade föreningen tillsammans med fem andra studerande vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

– Insekterna förenade oss, och en förening har lättare att göra sig hörd än enskilda personer. Vi vill öka kunskapen om insekter som föda, och jag hoppas att man så småningom kan studera insekter och insektsekonomi vid universitet hos oss.

Under våren och sommaren inleddes samarbetet med företaget Entocube som utvecklar teknologi för massproduktion av insekter för livsmedelsbranschen. När terminen vid universitetet startade i augusti fanns Unibugs med – med både smakprov och demonstration.

– Då fick vi åttio nya medlemmar. Under fyra månader sedan dess har vi hunnit bjuda flera hundra människor att smaka på insekter. De flesta är intresserade av att smaka när de får chansen. Det är naturligt att den första reaktionen är att ta avstånd från att sätta insekter i munnen, men när man vänjer sig vid tanken och får höra fakta om insekter brukar intresset vakna.

Sami Lähde är med och forskar kring insektsekonomi. Föreningens medlemmar har utvecklat en tunna för uppfödning av insekter, för forskningsbehov.

– Nu behövs inhemsk forsning. Det finns ett stort intresse för insekter, och vi blir flera hela tiden. I höstas ordnades den första träffen för aktörer och intresserade inom insektsbranschen i Finland, och det var en mycket lyckad tillställning.

Det finns forskning på området, det finns teknologi för att föda upp insekter för livsmedelsproduktion och så småningom blir det också lagligt att göra det.
– Det gäller att sätta hjulen i rullning. Ju fler som blir intresserad desto snabbare förs ordet vidare, säger Sami Lähde.