I år klingar julsångerna på samiska
Den samiska sångtraditionen har hittills varit en muntlig tradition, barnen lär sig sångerna av sina föräldrar. Nu är det möjligt att sjunga julsånger på de tre samiska språken, tack vare ett nytt sånghäfte.
När Keijo Nuorgam började skolan blev finskan snabbt hans främsta språk. Som barn pratade han nordsamiska med sina föräldrar och grannar hemma i byn Kaamasmukka uppe i nordligaste Lappland, men i skolan var undervisningsspråket finska.
– Skolan är väldigt bra på att förfinska samer. Visst hade vi lektioner på samiska också, men nästan allt undervisningsmaterial fanns bara på finska på 1980-talet. I högstadiet i Utsjoki bodde jag på internat och gick i en klass med betoning på samiska, men ändå var det finskan som dominerade, berättar Keijo Nuorgam.
Numera bor han tillsammans med sin samiska fru i Esbo sedan drygt tio år och arbetar aktivt för att bevara den samiska kulturen, främst genom föreningen citysamerna, som har cirka 300 medlemmar i huvudstadsregionen.
– Helsingfors är nog Finlands största samiska by. Här bor till antalet flest samer. Byarna uppe i norr är så små, i min barndoms by finns bara tio hus.
Nytt sånghäfte
Inför julen har Finska missionssällskapet och Uleåborgs stift gett ut ett sånghäfte med de vackraste julsångerna översatta till nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska –Čábbámus Juovlalávlagat 2015. Det är första gången de tre samiska språken finns representerade i samma publikation.
– Mina egna favoriter är Sámi juovllat ja Na leago boahtan geassi. Det är väldigt viktigt för oss att vi bevarar den samiska kulturen levande. Om vi inte för traditionen och språket vidare vissnar de sakta bort. Sånghäftet med julsångerna är ett steg i rätt riktning.
- Föreningen citysamerna grundades 2012 och har cirka 300 medlemmar.
-
Den ordnar främst fester och kurser på samiska i huvudstadsregionen: musiklek för barn, hantverkskurser och matlagningskurser för vuxna.
- Samernas nationaldag firas den 6 februari. Då ordnar citysamerna program för alla som är intresserade av samisk kultur. Det bjuds på smakresor till samernas land i form av traditionella renrätter och blodpalt. Samerna själva klär upp sig i sina traditionella dräkter.
- Det bor cirka 9 000 samer i Finland i dag, men av dem talar endast ett par tusen samiska som sitt modersmål. De flesta av dessa talar nordsamiska.
-
En klar minoritet använder enaresamiska eller skoltsamiska.
De tre samiska språken är helt skilda språk, som inte ens liknar varandra. Enligt Nuorgam påminner estniska och finska mera om varandra än vad de samiska språken gör.
Det nya sånghäftet togs officiellt i bruk under en adventsmottagning i biskopshuset i Uleåborg. Därefter har de vackraste julsångerna på samiska klingat i såväl skolor, daghem och kyrkor i norra Finland som på missionskyrkan i Helsingfors.
Nuorgam berättar också att det just nu finns ett utbrett intresse för samiska, både bland urbana och förfinskade samer som han själv och hos författare som ansöker om stipendier för att skriva läromedel på samiska.
– Jag är själv styrelseordförande för det tämligen nygrundade samiska daghemmet Máttabiegga i Böle. Det är egentligen ett språkbo och verksamheten där går helt på samiska. Just nu har vi nio daghemsbarn där.
Trots att Keijo Nuorgam har möjlighet att tala samiska hemma dagligen med sin fru sker konversationen ändå oftast på finska, som är bådas starkare språk.
– Jag använder samiska med äldre släktingar och försöker också alltid prata det när föreningen ordnar olika tillställningar. Jag gillar matlagning och deltar gärna i kurser där vi har bjudit in experter från norr för att lära oss tillreda traditionella renrätter. I den samiska matkulturen ingår många ingredienser från den lappländska naturen, som fisk och bär, speciellt hjortron.