Hemmet finns på vattnet mitt i Stockholm
Många vill bo vid vattnet. Familjen Akander Michaelsen bor bokstavligen på det. Deras hem finns ombord på M/S Elvira Madigan i centrala Stockholm. Entreprenören Richard Bergström tror att vi i framtiden får se också flytande flervåningshus.
Stockholm
Skymningen börjar falla över staden. En jobbdag är över och en dagisdag slut för Torkild Akander Michaelsen, Cricko Akander och barnen Stella, 5 år, och Elmo 2,5.
- Den som vill prova på att bo på båt i Stockholm kan välja att ta in på ett hotell eller vandrarhem på vatten.
-
Här några tips:
Gustaf af Klint, Mälardrottningen hotell, Hotell M/S Monika, The Red Boat, Ånedin Hostel.
Cricko Akander låser fast lådcykeln i ett träd på kajen, medan Torkild Akander Michaelsen kör med sin vespa längs landgången till akterdäck. Här, ombord på M/S Elvira Madigan, har de sitt hem.
Utsikten över staden är betagande. De sista solstrålarna färgar fönsterrutornas spegel på andra sidan Riddarfjärden gyllene. Vi ser stadshusets torn, tåg som susar förbi Gamla stan, varuhuset NK:s snurrande klocka och långt i öster ett blinkande Kaknästorn.
Elmo sitter i Akanders famn och räknar upp grannfarkosternas namn. Sammanlagt är tjugotre husbåtar, eller bobåtar som de också kallas, förtöjda vid Södra Mälarstrand på Södermalm. De som bor får vara skrivna här och får post till gemensamma lådor på kajen. Kommunen ser också till att de får kommunalt vatten, avlopp och sophantering.
Trots att Stockholm är omgivet av vatten – havet och sjön Mälaren – är de här de enda av stadens bryggor där man kan bo på båten på heltid. Officiellt. Man räknar med att med att det finns 200–250 båtar totalt i Stockholmsområdet, och på ett antal av dem bor folk i praktiken året om.
Möjligheten till lagligt boende kom till för fyra år sedan när en motion, som lämnats in redan 1999, verkställdes. Nyligen besökte också en delegation från Helsingfors Stockholms hamn för att ta del av erfarenheterna. För precis som i Stockholm är husbåtsboende en långkörare också i Finland.
– Nej, man ska inte ramla i vattnet. Det är förbjudet, säger Cricko Akander till sin son där vi står högst upp på däck invid styrhytten.
För visst säger hon att hon kan vara rädd ibland för att barnen ska trilla i, men inte mer än de som har balkong eller en hög terrass.
– Man har ju koll.
Egna lösningar
Torkild Akander Michaelsen skalar grönsaker till middagen som åker in i ugnen. På övre plan ombord finns, förutom kök och vardagsrum i ett, också badrum och förråd. En trappa ner har barnen varsitt rum – eller borde vi säga koj – och här finns också föräldrarnas sovrum.
Hur stort hemmet är?
– 37 meter långt och 7 meter brett, svarar Akander Michaelsen.
På båtspråk är kvadratmeter en ganska irrelevant måttstock, men omkring 200 kvadratmeter kan det enligt honom handla om.
Det var när han och Cricko Akander för åtta år sedan letande efter lägenhet som alternativet att bo på båt dök upp.
– Jag tyckte han var knäpp när han ringde och sade att det finns en båt till salu, säger hon.
Då flyttade de till en bobåt på 60 kvadrat. När familjen utökades och de behövde större var tanken på att flytta bort, till lägenhet eller villa, motig. Och de hade tur.
De hittade en större båt och kunde stanna kvar.
– Känslan när man tittar ut, då behöver man inte fråga vad fördelarna är. Det väger upp allt, säger Cricko Akander.
Det är läget – centralt men ändå avskilt – möjligheten att bada direkt från sitt hem och så den där känslan när man sätter sig ner för att titta på ljusen över staden.
Men boendeformen har också sina utmaningar.
– Det går inte nog att understryka hur mycket jobb det är, säger Torkild Akander Michaelsen.
Eftersom det inte finns någon standard måste de komma på i stort sett alla lösningar själva, som för avloppet till exempel. En del av hemmet ligger ständigt under vatten vilket orsakar slitage och kräver underhåll. Enligt stadens regler måste båten dessutom vara i farbart skick och det är Elvira Madigan, men drygt två år efter köpet repareras den ena motorn fortfarande.
Attityder
När Stockholms stad försåg bobåtarna med kommunalteknik steg också hyran för dem med kajplats. Vart femte år måste båten dessutom läggas upp på varv.
Torkild Akander Michaelsen räknar med att utgifterna motsvarar ungefär dem man har i en lägenhet.
Trots högre kostnader tycker han ändå att det är bra med officiella platser och tycker att de kunde bli fler, också runtom i Sverige.
– Jag upplever att om man får bo lagligt tar man mera hand om båten, alla vinner på det.
Enligt Tor Wildenstam, hamnstyrman på Stockholms hamn, finns det ändå inte för tillfället planer på att göra fler platser. Investeringskostnaderna är rätt höga enligt honom.
Akander Michaelsen tror att det dessutom handlar om attityder hos politikerna.
– Det är en sådan radikal förändring av hur man tänker sig ett boende.
Villa på vatten
En lång process var det också när Richard Bergström ville övertyga politikerna i Solna, som gränsar till Stockholm, att tillåta husbåtar. Han är delägare till Pampas Marina som köpte ett område för en småbåtshamn 1998. Staden krävde att företaget skulle säga upp alla som bodde på sina båtar, men efter fyra år av förhandlingar kom parterna överens om vilka krav som skulle gälla och nu är permanent boende tillåtet också här.
Intresset har varit stort, om inte enormt. Ungefär 20 000 förfrågningar räknar Bergström med att han har fått under åren.
I den privata marinan finns nu 15 platser för husbåtar och 25 för flytande villor – dem tillverkar Bergström i ett dotterbolag. Också från Finland har det kommit förfrågningar om dem.
Bryggorna, som är öppna för alla, är nästan som små gator. Vi stannar till vid en av de nyaste villorna. Den är 175 kvadratmeter fördelade på tre plan, den lägsta under vatten.
– De måste följa alla byggnormer som finns på land vad kommer till isolering och tillgänglighet, säger Bergström.
Det är stora glasytor, öppna kök, loftgångar, de för Stockholm nästan obligatoriska vita orkidéerna i fönstren. Intrycket är mer villa än båt, men visst gungar också det här boendet en aning.
En nybyggd villa kostar ungefär 60 000 kronor, eller 6 400 euro, per kvadratmeter. Till det kommer en årlig kajhyra på ungefär 9 500 euro. På stranden mitt emot säljs nybyggda lägenheter för 75 000 kronor kvadratmetern, enligt Richard Bergström.
Han ser stora utvecklingsmöjligheter och menar att det finns gott om vatten som går att använda – utan att stänga stränderna för allmänheten.
– Vi har ritat på flerfamiljshus. Jag är övertygad om att de kommer. Man kan tänka sig studentboende, och så är det tal om flyktingar som behöver någonstans att bo.