I Sverige är också biblioteket regnbågscertifierat
Omklädningsrum för damer och herrar – och så ett som heter flex. Barnböcker, filmer och en särskild hylla med regnbågslitteratur. Sundbyberg har Sveriges första hbt-certifierade simhall och bibliotek. – Hos oss får alla plats, säger kommunstyrelsens ordförande.
Stockholm
Föräldrar med spädbarn plaskar och ett pass vattengymnastik för seniorer har precis avslutats. Det är gott om folk i simhallen i Sundbyberg, strax norr om Stockholm, också mitt på dagen.
När badhuset öppnade efter en omfattande renovering i vintras hade det utvidgats med fler bassänger, men också med ett helt nytt omklädningsrum. Flexrum står det på dörren, och det är kanske det mest synliga beviset på att simhallen genomgått en hbt-certifiering. Förkortningen står för homosexuella, bisexuella och transpersoner och certifieringen är en stämpel på att verksamheten jobbar för att alla ska få ett respektfullt och inkluderande bemötande.
I rummet kan alla som inte känner sig du i männens eller kvinnornas omklädningsrum byta om och duscha. Det kan till exempel vara hbt-personer, sådana som genomgår en könskorrigering eller har en neutral könsidentitet. Också muslimska kvinnor eller personer med en funktionsnedsättning tillsammans med en assistent av annat kön använder gärna det, säger Frank Marin som är verksamhetsansvarig.
– Man är ganska utsatt och utlämnad som person i en simhall.
Annica Nyman tycker att flexrummet är bra för dem som vill byta avskilt. – Tiderna förändras ju. Det ska passa alla människor. Susanne Lagerdahl säger att profileringen inte är något som hon tänker på eller ens lägger märke till, och konstaterar att det kanske är just så det ska vara: ingenting speciellt.
Marin är märkbart stolt över simhallen som har upp till tusen besökare per dag. All den uppmärksamhet som den första hbt-certifierade simhallen i Sverige, och kanske hela Europa, har fått har lett till att folk söker sig hit också längre ifrån.
Det handlar inte bara om de fysiska lokalerna. Hela personalen har gått en utbildning där de har granskat sig själva och sin verksamhet normkritiskt. En familj behöver inte bestå av en man och fru med barn, och en medmänniska är inte alltid han eller hon, för att ta några exempel.
– Ingen ska känna sig annorlunda när den kommer hit, säger Frank Marin, verksamhetsansvarig på simhallen i Sundbyberg.
– Jag använder mycket pronomenet hen. Vi har anammat förändringen, säger Frank Marin.
Mångfald
Vad har Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar och Karin Boyes Kallocain gemensamt? Eller barnboken Grodan och kärleken, ungdomsromanen Det händer nu och Queen-sångaren Freddie Mercurys biografi med varandra att göra?
Jo, alla finns på en speciell regnbågshylla i Hallonbergens bibliotek i Sundbyberg.
I den placerar personalen böcker både med ett uttalat hbt-tema, till exempel faktaböcker, och sådana där det kan handla om mindre detaljer. Alla verk köps i två band så att ett finns integrerat i utbudet och ett annat på hyllan – besökaren ska själv kunna välja var hen plockar åt sig sin bok.
På bord runtom i biblioteket finns gaytidningen QX utplacerad.
– Det ska inte vara glittrigt och karnevalsmässigt utan normaliserat. Det är vårt mål, säger bibliotekarien Tatiana Soares.
Det är drygt två år sedan biblioteket fick sin certifiering. Sedan dess har någon av de anställda som uppgift under varje månatligt personalmöte att tipsa om litteratur eller evenemang med hbt-tema.
Evangelos Kapriniotis är nyinflyttad i kommunen och besöker Hallonbergens bibliotek för första gången. Han märker inte regnbågshyllan trots det färgglada paraply som hänger över den, men när han får höra om profileringen blir han glad. – Det är bra, det är framåt. I Grekland, som jag kommer ifrån, är det mycket striktare.
Enligt bibliotekschefen Margareta Engstrand arbetar man med att målmedvetet få in mångfald i bibliotekets informationsmaterial så att alla ska kunna känna igen sig. Hbt-aspekten beaktas men också olika etnicitet, religion, funktionsnedsättningar.
Personalen har också blivit noggrannare med ordvalet sinsemellan. Vid kaffebordet bland kolleger talar man kanske inte om hustru eller man utan partner, säger Soares.
Tillväxt
Intresset för hbt-certifieringar växer i Sverige. Sedan 2008 har 200 verksamheter gått igenom RFSL:s utbildning och det senaste året har takten fördubblats. RFSL är riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter och motsvaras i Finland av Seta.
- I Finland finns ingen liknande certifiering som RFSL:s i Sverige. I många finländska kommuner och statliga verksamheter är frågan ändå aktuell.
- Vid årsskiftet trädde en ny jämställdhetslag och likabehandlingslag i kraft. I jämställdhetslagen erkänns nu att det finns olika sätt att uttrycka sin könsidentitet på.
- Kommuner och statliga myndigheter ska se över sin verksamhet så att servicen de ger är jämlik för alla.
- Myndigheter, skolor och läroinrättningar och arbetsgivare med minst trettio anställda har en skyldighet att göra upp likabehandlingsplaner. De ska vara så konkreta som möjligt och syfta till att de anställda ska behandlas jämlikt, till exempel så att det inte finns särskilda arbetskläder för män och kvinnor.
- I början av 2017 ska planerna börja tillämpas.
- Föreningen Regnbågsankan ordnar en diskussion i Helsingfors onsdagen den 14 oktober om regnbågshyllor och hur biblioteken kan möta hbt-personers behov. Den finlandssvenska föreningens temavecka pågår tisdag till lördag.
- Källor: Sakkunniga vid Justitieministeriet och Kommunförbundet
Det är ingen slump att just Sundbyberg är först ut med både simhall och bibliotek. Enligt Jonas Nygren, kommunstyrelsens ordförande, har kommunen jobbat med normkritik i flera år.
– Vi ska inte utgå från att något är mer normalt än något annat och inte lägga värderingar i det.
Hela kommunen har fått i uppdrag att verka enligt det, och det är inskrivet som ett av de viktigaste målen i budgeten. Enligt Nygren är det unikt.
RFSL-certifieringen har fått kritik bland annat för att vara dyr och för att förbundet monopoliserat certifieringen. Motsvarande 10 000 euro kostar en utbildning av tjugofem personer. Hela processen tar ett drygt halvår och certifikatet måste förnyas vart tredje år.
Nygren medger att det är stora pengar men vill ändå sätta summan i proportion med kommunens totala omsättning. För honom är själva stämpeln inte det avgörande utan utbildningen.
– Den stora vinsten är att vi blir en stad som finns till för alla. Det blir en bra blandning av folk, och forskning visar att ju med blandad en stad är desto mer utvecklas den.
Jonas Nygren är övertygad om att Sundbybergs rykte återspeglar sig också i kommunens popularitet. Staden med i dag 40 000 invånare växer med fem procent varje år. Det är mer än någon annan kommun i landet.
Men det finns också reaktioner av annat slag. Bibliotekschefen Margareta Engstrand säger att responsens från dem som kommer in på biblioteket är positiv. Däremot får hon mejl och ser en hel del kommentarer på nätet som är hatiska, till och med hotfulla – och anonyma.
– De har varit lite jobbiga för våra medarbetare.
För speciellt?
På RFSL säger verksamhetschef Pär Wiktorsson att förbundet nu märker ett ökat intresse för certifieringen bland företag, när det hittills främst har varit kommunala instanser och vårdbolag som aktiverat sig. Han betonar att utbildningen inte enbart handlar om en medvetenhet om hbt-frågor utan att man går igenom likabehandling på bred basis.
Kan till exempel det att man har en särskild hylla för regnbågslitteratur i själva verket göra att man pekar ut den som något speciellt i stället för att vara en normal del av utbudet?
– Det måste göras en integrering, men eftersom vi lever i ett heteronormativt samhälle måste man också lyfta fram och synliggöra. Det behövs en kombination av de två.
– Ett mål är att vi ska kunna utbilda bort oss själva.
Också andra instanser och företag än RFSL ordnar hbt- och normkritisk utbildning, och bland annat Friskis och Svettis har infört könsneutrala omklädningsrum på några av sina gym, utan någon särskild certifiering.