"Finland har blivit gladare och positivare"
Kenneth Liukkonen har alltid haft åsikter och inte varit rädd för att argumentera för dem, om det så varit i rollen som Mr Gay Finland eller ung socialdemokrat.
Staden Åbo växer på Helsingforsbon Kenneth Liukkonen. I sommar har han bott i staden i fem år och kallar det för "Finlands största hippiestad".
– Här är det billigt att bo, och Åbo har utvecklats till en riktig festivalstad. Här ordnas både DBTL, Aura Fest, Ruisrock och Saaristo Open, säger Liukkonen, vars sommarpärla ändå är festivalen H2Ö som ordnades i slutet av juli.
– Det är en ny festival som huvudsakligen satsar på artister från Åbo och som man kan gå på till ett rimligt pris.
År 2010 korades han till Mr Gay Finland. För honom har det aldrig känts problematiskt att gå ut med sin läggning i offentligheten.
– Nej, det har aldrig varit särskilt dramatiskt för mig. Tävlingen var som gjord för mig, jag hade en politisk bakgrund som riksdagsassistent och såg tävlingen som en möjlighet att få synlighet för mina åsikter. Min trygghet bottnar i att jag känner att jag har något att ge, säger han.
Under de senaste åren har Pride-rörelsen snarast exploderat. Också i små städer såsom Kangasniemi har paraden för HBTQ-rättigheter ordnats för första gången i år.
- En ouppfylld dröm: Att åka på filmfestivalen i Sodankylä
- Person jag önskar träffa: Lana Wachowski – för att hon är en kulturpåverkare och en idérik människa med en personlig och stark karisma.
- Viktigaste sommaringredienserna: Festivalbiljetter, tält och sovsäck.
- Lästips: Alkemisten av Paulo Coelho.
- Kopplar av med: Vänner, boom bap och dubreggae.
- På grillen i sommar: Quornfiléer.
– Jag upplever att samhället har blivit mycket gladare och positivare. Pride är inte längre ett evenemang bara för sexuella minoriteter, utan för jämställdhet överlag. Hur utvecklat ett samhälle är mäts i hur det behandlar sina minoriteter. Det gäller också den finlandssvenska minoriteten, säger Liukkonen.
I dag sitter Liukkonen, som studerat statskunskap och i dag jobbar som översättare, med i utbildningsnämndens svenska sektion i Åbo. Utbildning hör till hans hjärtefrågor.
– Utmaningen är att balansera svenskspråkiga intressen i en så stor organisation som Åbo stad där vi svenskspråkiga är en liten minoritet på bara fem-sex procent av befolkningen. Men svenskan i Åbo har starka, gamla anor och har därför ett starkt fotfäste i staden, säger han.
Liukkonen har arbetat som riksdagsassistent för före detta riksdagsledamoten Susanna Rahkonen (SDP) och ställt upp i kommunalvalet för SDP tre gånger. Partiet befinner sig i en djup svacka och väljarstödet ligger på 14,5 procent, visar Yles mätning från förra veckan.
– Problemet inom partiet, och kanske inom alla partier, är att motionsverksamheten är svag. De motioner som röstas igenom på partikongresser borde i högre grad beaktas i riksdagen, regeringen och partiets riktlinjer. Motioner är ett viktigt verktyg inom partipolitiken och om man inte kan påverka genom dem uppstår en situation där några riksdagsledamöter bestämmer partiets agenda, säger Liukkonen.
SDP borde också bli bättre på att initiera breda samhällsdiskussioner. I riksdagsvalet i våras förlorade vänsterpartierna SDP och Vänsterpartiet på att man gick in i den diskussion om hållbarhetsunderskott som styrdes av de borgerliga partierna.
– I stället borde man ha gått in för att skapa ett samtal baserade på partiernas egna hjärtefrågor och själva satt agendan, säger han.
Medelådern inom SDP är hög. Hur ska partiet locka fler unga?
– Helt enkelt genom att visa att partiet redan har flera unga medlemmar. Vi har nya duktiga, unga riksdagsledamöter som jag tror kommer att reformera partiet. Till exempel Antti Lindtman (partiets vice ordförande), Ilmari Nurminen och Sanna Marin, som samlade över 10 000 röster i riksdagsvalet, är bra galjonsfigurer för att locka unga till partiet.