I Valparaíso sprakar det om väggarna
Andetagen är tunga efter den branta stigningen, ljuden från trafiken blir allt mer avlägsna, luften friskare och mjuka solstrålar letar sig fram mellan husen. Vi rundar ett hörn och känner doften av ny färg. Längs gatorna i Valparaíso finns färgglad konst vart du än vänder dig. Staden är som ett konstmuseum, öppet dygnet runt.
Uppe bland kullarna i Valparaíso flyr man stressen. Här kan du inte gå snabbare än din kondition tillåter. I de branta sluttningarna och bland virrvarret av gränder fulla av graffiti gäller det att hålla ögonen öppna och fötterna i en jämn lunk. Vi rundar ytterligare ett hörn och finner orsaken till färgdoften. En ung kille står med sprayburken i handen i färd med att lägga grunden för en ny målning. Det är grannens hus som ska pyntas och en äldre man klappar om den unga killen och ger uppmuntrande ord innan han fortsätter in i huset. Staden som gjort graffitin till sitt varumärke levererar gatukonst i världsklass och andas vänlighet och lugn. Som en vän från staden uttrycker det existerar inte social status här.
Självklart är det en sanning med modifikation, men det ligger något i det: vänligheten och enkelheten människor emellan är uppenbar.
Mellan hav och berg
Valparaíso ligger endast två timmar från den chilenska huvudstaden Santiago. Staden är belägen på randen till havet och har kullarna i ryggen. Arkitekturen är en salig blandning av bräckliga ruckel, enorma villor i trä och färgglada lådor balanserade på varandra.
Staden har inte mycket natur att bjuda på, den bästa parken finner man innanför murarna till det gamla fängelset. Här finns i dag ett kulturcenter, Ex-Cárcel. Centret är inte bara en lugn oas med gräs och skuggande små träd. Här kan man även lyssna på musik, njuta av dansföreställningar och utställningar, ofta gratis eller för en billig slant.
Vill man upptäcka staden från havet avgår båtturer från kajen. Längs med kusten kan man se sjölejon lata sig i solen och under sommaren är det fullt med människor på stränderna, trots skyltarna som avråder från att bada här. Vill man bada kan man ta sig längre norrut med buss och besöka stränderna i Concón, en resa på 45 minuter med buss. Men det duger alldeles utmärkt att bara tillbringa några dagar med att vandra upp och ner för kullarna, dricka kaffe på små uteserveringar på Cerro Alegre eller Cerro Concepción och låta nyfikenheten leta reda på den bästa gatukonsten.
Startade som protest
Graffitin startade i staden som en protestform mot den hårda diktaturen under Augusto Pinochet. Men konstformen fortsatte att utvecklas efter diktaturen. I dag utförs de flesta av målningarna med tillstånd och en del får till och med betalt för sitt jobb. Staden har insett värdet av att bevara och utveckla kulturformen. Chefen för kulturdepartementet Jacobo Ahumada berättar:
– Vi stöder allt konstnärligt arbete i staden men självklart ser vi en skillnad på graffiti och taggar som förstör staden.
Det syns i staden att man valt att stödja och dra nytta av den effekt graffitin har, bland annat finns många större muralmålningar på skolor och allmänna platser och stadens sopbilar har dekorerats med graffiti. I större delar av Valparaíso är väggar, fasader, gator och tak utsmyckade med målningar med moderna uttryck och starka färger, men även målningar som visar Latinamerikas etniska jordnära ursprung. På sina ställen visar sig den rebelliska samhällskritiken, till exempel i form av två små barn som fastkedjade leker över en äppelsymbol för ett multinationellt företag. I vissa målningar finner man historiska kopplingar som till exempel målningen med Gabriela Mistral, Pablo Neruda, Salvador Allende med flera runt ett bord.
Det röda starka ljuset från solnedgången försvinner långsamt. Vi har tappat bort oss bland gränderna, vandrar ner för en trappa och upp för en annan och ljudet av rytmiska trummor för oss till ett litet torg. Mellan mosaikklädda stenbänkar står en grupp människor som jonglerar, dansar och spelar musik. Vi sätter oss på trappan och vilar våra trötta fötter. En completo smakar fint nu, ett stort korvbröd fyllt med korv, avokado, tomat, ost och majonnäs. Med mer energi i magen kanske vi orkar ta oss upp för en kulle till och inleda kvällen med ett glas av det röda vinet carmenère. Pablo Neruda har i en dikt tillägnad staden skrivit "Valparaíso, hur absurd du är, vilken galning, du har inte kammat håret, du har aldrig haft tid att klä på dig, livet har alltid överraskat dig". Det är så det känns att vara här – som om man kliver rakt in i någons röra och bara får betrakta, och det är kittlande och spännande.
taggar, tags: ett slags signatur som används av graffitiartister.