I Sverige bygger man småhus utan bygglov

Först kom friggeboden, det lilla huset som ursprungligen fick vara max 10 kvadratmeter och som senare växte till 15 kvadratmeter. En kompletterande byggnad på tomten och en byggnad som inte förutsätter ett byråkratiskt bygglovsförfarande. Året var 1979 och initiativtagare dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo.

I dag tillverkar en uppsjö av svenska byggföretag friggebodar och i anslutning till svenska torp, skärgårdshemman och villaområden står tusentals friggebodar. Friggeboden kan fungera som sommarhus men inte för permanent boende.

– Så vitt vi vet har ingen räknat eller fört statistik över friggebodarna, säger planarkitekt Linda Pettersson på svenska Boverket, myndigheten som har den övergripande insynen i att bygga och bo i Sverige.

Mer boyta

Sedan kom bostadsminister Stefan Attefall som röjde väg för attefallshuset som får vara max 25 kvadratmeter. Lagen trädde i kraft 2014 så attefallshuset har funnits i bara ett år men även det har funnit sin plats i svenskarnas hjärtan. När huset lanserades uppskattade Villaägarnas riksförbund att attefallshuset skulle ge mellan 150 000 och 200 000 nya bostäder.

– Attefallshuset har Boverket där­emot statistik på. Den gäller från juli, då attefallshuset blev möjligt till december 2014, så siffran är inte helt i enlighet med nuläget, tillägger Pettersson.

Enligt Boverkets uppgifter hann svenskarna uppföra 434 attefallshus mellan juli och december, och fram till i april i år hade man bokfört hela 5 247 anmälningar om byggstart. Attefallshuset ser därmed ut att få god spridning och gott mottagande.

Attefallshuset är en kompletterande byggnad och man får bygga det för åretruntboende. Därför ser svensken huset som ett utmärkt alternativ bland annat hos familj i villaområde med ungdom som inte vill bo kvar hemma men ändå inte hittat eget boende till rimligt pris. Attefallshuset är dessutom tillräckligt rymligt för att fungera på ett sommarställe där flera generationer vill fira sommar och semester samtidigt.

Varken friggeboden eller attefallshuset förutsätter bygglov men man ska göra anmälan till byggnadsnämnden och vänta på startbesked som praktiskt taget alltid ges. Det får ändå inte stå alltför nära gränsen till grannen, om inte grannen ger samtycke och ska man bygga attefallshus på område som är särskilt värdefullt eller kulturmärkt behövs bygglov. Och råkar man bo på område som har riksintresse för försvaret gäller också vissa regler.

Olika i varje kommun

Hos oss är reglerna däremot strikta och dessutom svåra att greppa eftersom varje kommun har egen praxis. Bygglov behövs för det mesta, även om proceduren är enklare när det gäller att bygga simpla hus som förråd eller vedbod.

På många håll räcker det med anmälningsförfarande för förråd, men storleken på bygget varierar från kommun till kommun. Till exempel på Kimitoön får detta bygge vara max 7 kvadratmeter. Det är uttryckligen fråga om förråd och inte hus avsett för boende.

– I Helsingfors är det största möjliga måttet för ett förråd eller motsvarande utan bygglov hela 20 kvadratmeter men till skillnad från attefallshuset får man inte bygga för boende, säger chefen för byggnadstillsynsverket Lauri Jääskeläinen. Detta betyder ändå inte att det är fritt fram att bygga.

– Förutsättningen är att byggrätt ingår i detaljplanen. Och detaljplaner tenderar att vara väldigt specifika i regleringen av byggvolymer på en tomt. I Sverige hindrar inte detaljplanen genomförandet av ett attefallshus, säger Jääskeläinen och välkomnar liberalare attityd till lättare byggbestämmelser.

Överarkitekt Pekka Lukkarinen på miljöministeriet nämner att lagen föreskriver anmälningsförfarande när det gäller ett byggande som är obetydligt och har ringa inverkan. Enligt Lukkarinen tar det nya regeringsprogrammet upp det finländska dilemmat och målet är att göra processen enklare och smidigare.