Strandhugg i tropikerna
"Goodmorning and welcome to Nassau!" Så kan det låta när kapten Pelle Fredriksson, eller "Pelle on the Bridge" som han kallar sig, talar till passagerna över den interna radion ombord på Norwegian Sky som kryssar i Karibien.
MIAMI
Malmöbon Pelle Fredriksson, skeppare på Norwegian Sky, är nästan som Captain Stubing i tv-serien Love Boat. Han berättar gärna om de ställen där fartyget lägger till.
– Alla kaptener gör det inte men jag tycker att det är en kul grej. Ju mer jag lär mig desto längre blir mina tal.
Fredriksson umgås smidigt med passagerarna när det är möjligt och precis som den fiktiva kapten Stubing går han klädd i vit uniform. Han byter till en mörkblå smoking klockan sex på kvällen.
Hans fartyg, Norwegian Sky, gör tre- och fyranätterskryssningar från Miami till Bahamas. De korta kryssningarna betraktas som en inkörsport till lyxkryssandet.
Den första kvällen ordnas en föreläsning med efterföljande frågestund för nybörjare. Man får bland annat lära sig styrbord och babord och att fiskarna på de heltäckande mattorna simmar framåt.
– Följ dem och ni kommer förut, tipsar en kanadensisk kryssningsvärd.
Det är pedagogiskt så det förslår. Men underhållande samtidigt.
En obligatorisk säkerhetsövning för alla passagerare ordnas den första dagen strax innan avgång. För den som inte dyker upp ordnas ett nytt tillfälle följande dag. Vid samlingsstationen registreras varje passagerare. Det går inte att skolka.
Inget rår på branschen
Det är måndag kväll när Sky med sina sex motorer på sammanlagt 70 000 hästkrafter lägger ut från hamnen i Miami.
Medan vi tvåtusen passagerare beundrar solnedgången över South Beach Miami från de övre däcken gör hundratals besättningsmän allt för att kryssningsupplevelsen ska bli något så många som möjligt vill uppleva igen. Och många återvänder.
Nästan alla kryssningsbolag har lojalitetsprogram som gör att du i bästa fall kan tjäna in en gratis kryssning eller åtminstone få en guldkant på tillvaron.
– Våra kurvor har länge pekat stadigt uppåt. Folk tycks inte sluta kryssa fast det är dåliga tider ekonomiskt. Och jag förstår det. Man får väldigt mycket för pengarna, säger Fredriksson.
Norwegian ämnar svara på den ökade efterfrågan med att introducera två nya fartyg i Breakaway Plus-klassen, eller på 165 000 bruttoton var, under de fem följande åren. Som jämförelse kan man nämna att Norwegian Sky har en bruttodräktighet på 77 000 ton.
Enligt Fredriksson är de allt större fartygen fortfarande lätta att manövrera.
– De har så otroligt kraftiga maskiner.
Till de två nya fartygen kommer man att anställa omkring 7 000 personer.
Säkerhet gånger tre
Som i vilket tätt bebyggt samhälle är eldsvåda en av de olyckor man helst vill undvika ombord på fartyg. Ändå sker det nu och då. Det skedde så sent som den 12 december i fjol när två utomstående reparatörer och en besättningsman fick sätta livet till i en explosion i maskinrummet på en lyxkryssare i S:t Lucia i Karibien.
– Safety, safety, safety, säger kapten Fredriksson när han visar oss runt i fartyget.
Ombord Sky och rederiets övriga fartyg finns en professionell brandman som har utbildat ett egen liten brandkår. Kåren på Sky går brandvakt, övar säkerhetsrutiner och håller de 547 brandsläckarna ombord i god kondition.
På nedre däck finns en akutmottagning med mer personal, bättre utrustning och längre öppethållning än många sjukstugor på land. Där kan man be om sjösjukepiller om det är så att illamåendet börjar krypa på.
Lugna Lucaya
NCL:s fyranättersalternativ gör tre stopp på vägen. Fartyget avgår från Miami på måndag mot Freeport på Grand Bahama Island dit man anländer på tisdag morgon. Följande morgon är man i Nassau och det sista stoppet på vägen är rederiets egen ö, Great Stirrup Cay.
Vid den första anblicken är Grand Bahama ingen höjdare. Kryssningsfartygen lägger till i Freeport, en hamn som är präglad av industri, främst av stora oljecisterner. Om man mot förmodan skulle nöja sig med detta finns förvisso ett slags torg där man kan köpa souvenirer och ätbart.
Men det lönar sig att ta taxin in till Port Lucaya, resan dit tar bara 15 minuter och kostar inte mer än tio dollar tur och retur. Där finns bland annat ett stort casino, ett par hotell och hyfsade möjligheter till shopping och andra förströelser.
Ett regnigt Grand Bahama i december är dock allt annat än den turistfälla man skulle kunna föreställa sig med tanke på att två tre kryssare ligger förtöjda samtidigt. De flesta man ser sitter vid någon bar eller restaurang eller strosar igenom de många guldsmedsaffärerna. På stranden med den vita sanden och det turkosa vattnet syns bara ett fåtal människor, många av dem fullt upptagna med att ta selfies med de karaktäristiska karibiska vyerna i bakgrunden.
Där träffar vi lokala Paulette som sysslar med att fläta solbadares hår och sälja egenhändigt gjorda smycken.
– Lucaya är lugn och ro. Nassau är som New York jämfört med det här, säger hon.
Och vi hoppas nästan att det är sant.
När Norwegian sky lägger ut från Freeport är det kapten Fredriksson som styr båten. Han vill testa ett alternativt sätt att ta fartyget ut ur det smala sundet.
– Det är för sent att öva när det blåser på riktigt, säger han.
Uppe på bryggan är arbetsspråket engelska.
– Alla rutiner vi har här uppe kommer från Viking Line, säger Fredriksson.
Det känns lite långsökt i en finländares öron. Men det har att göra med rederiet Slites konkurs 1993 då fartygen Athena och Kalypso såldes till Malaysia. I Asien byggdes de om för att lämpa sig för kryssningar i Star Cruises regi.
De fick bland annat poler på däck och hytter och casinon på det som i Östersjötrafik hade tjänat som bildäck. De facto härstammar hela Norwegians koncept ombord, det man kallar för Freestyle Cruising, på sätt och vis från de förra Viking-båtarna. Freestyle Cruising handlar om flera olika restaurangalternativ och en mer avslappnad etikett. Rederiets slogan är "Cruise like a Norwegian" (Kryssa som en norrman).
Landstigningen i Great Stirrup
På onsdag morgon vaknar vi i Nassau. Utsikten åt från babord ser närmast ut som vilken engelsk by som helst, fast grannare. Vyn från styrbord, bakom konkurrenten Royal Caribbeans Åbobyggda fartyg som delar kaj med Sky, domineras av det enorma hotellkomplexet Atlantis som upptar största delen av ön Paradise Island.
Lyxhotellet Atlantis, där den så kallade Michael Jackson-sviten lär kosta 25 000 dollar per natt, är sevärt.
Vill man pröva lyckan finns ett stort casino. Hotellet har också en vattenpark med attraktioner för både barn och våghalsade vuxna. Hotellets akvarium som är inrymt både synligt och under jorden mellan hotellet och vattenparken är väldigt imponerande.
Det har blivit allt vanligare att kryssningsrederierna skaffar egna öar eller delar av öar dit de tar sina passagerare. NCL var en föregångare i det här avseendet när rederiet skaffade mark på ön Great Stirrup Cay år 1977.
På torsdag morgon efter att fartyget kastat ankar utanför ön transporteras vi i land med förbindelsebåtar som tar hundratals passagerare i gången.
Är man bland de första på landbacken kan man följa med hur restaurangpersonalen ställer i gång barerna. Det finns också möjlighet till olika vattenaktiviteter om man inte nöjer sig med att ligga i solstolen.
På ön finns också några små bodar där man kan köpa souvenirer och badattiraljer om man, mot förmodan, inte fått tillräckligt av den varan i Port Lucaya och Nassau. När det blir lunchdags öppnas en enorm depå där det dukas upp med olika sorters grillmat för 2 000 personer.
På en lyxkryssning finns så gott som ständig tillgång på mat. Med dryck är det mer restriktivt, eller tja, man måste betala för den. Men man ser heller inga överförfriskade personer.
Det är slående hur mycket passagerare dessa fartyg sväljer. Man behöver egentligen inte köa någon annanstans än vid incheckningen i Miami. Vid bufféerna är det sällan någon rusning att tala om och om det råkar vara fullsatt vid någon av restaurangerna meddelar personalen var det finns plats.
Har man köpt en vinflaska vid en restaurang kvällen innan men inte druckit upp den, kan man ta den med sig eller få den skickad till följande supé. Snacka om freestyle!
Smidigheten ombord är i en klass för sig. Man får ett personligt kort som fungerar som nyckelkort till hytten och som kreditkort ombord. Kontanter behöver man bara i land och på båtens casino. Men det är klart; ju bekvämare, desto mer avkopplande.
Glada ansikten
Så mycket glädje, så många leenden och så bra service man får av personalen ombord på en lyxkryssare upplever man sällan. För att besättningen inte ska stagnera i sin yrkesroll, för att de anställda inte ska bli för bekväma av sig och på det sättet tappa skärpan, tillbringar var och en bara en kort tid på samma fartyg.
Många i personalen har därför erfarenhet av flera fartyg och vetskap om att nästa period på sjön kommer att vara på något av de andra fartygen i NCL:s flotta.
Besättningen på Norwegian Sky består av nästan 1 000 personer. Kapten Fredriksson jobbar med 60–70 olika nationaliteter och säger att han aldrig har upplevt ett lika bra arbetsklimat som ombord.
– Jag kan inte förstå invandrarfientlig politik, säger han.
Också arbetsuppgifterna ombord är otaliga. Det finns allt från gallerister till snickare.
– Alla behövs ombord. Jag är inte viktigare än någon annan, säger Fredriksson.
Byggd 1994 är Norwegian Sky äldst och minst i flottan men en pärla ändå. Åtminstone om man frågar hennes kapten.
Men också sett med passagerarens ögon inger Norwegian Sky en mycket lyxigare och fräschare känsla än många av färjorna på Östersjön.
Men en korridor är en korridor även på Sky och en insideshytt är rätt trång. Om man vill uppleva något utöver det vanliga är en hytt med balkong mot havet att föredra. Ska man lyxkryssa ska man göra det ordentligt.