Alla andra kör som idioter

Esa Mikkola är matematikern som blev bilskollärare. Han har redan på 90-talet utvecklat det välkända konceptet Eco Driving och är vid det här laget antagligen bäst i landet på praktisk riskanalys och konsekvensbedömning i trafiken.

– Kolla varvräknaren, du kan växla upp nu. Det är det första som Mikkola säger till mig under den halvtimmesrunda som ska visa hur bra jag egentligen är på att köra bil efter drygt 40 år som körkortsinnehavare.

Just det. Varvräknaren finns inte där bara som dekoration eller för symmetrins skull. Senast när den visar 2 000 varv i minuten klarar motorn en högre växel.

Mitt körkort är daterat 1974. De senaste 15 åren har jag gjort kanske 50 nybilstester per år i jobbet som bil- och trafikjournalist. Inga trafikolyckor än så länge. Klart man kan köra bil, som vi alla brukar tänka.

Därför vågar jag låta mig testas av Esa Mikkola från körskolan Esami. Han vill kolla hur ansvarsfullt jag kör och vilka risker jag tar.

På 1990-talet bekantade sig Mikkola med den Collision Free-utbildning som bilförare redan då fick i Kanada. Analysverktyget var bra, och det var lätt att överföra till Finland, säger han. Med början i de nordiska länderna har Eco Driving sedan via honom spritt sig över världen.

Sparsamt och försiktigt

Rätt många har redan stött på begreppet Eco Driving, och en del har redan i bilskolan lärt sig tänka på bränsleförbrukning och körteknik. Nu har instruktionspaketet byggts ut till att också omfatta förarens ansvar för sin plats i trafikmiljön. Krasst uttryckt är den ultimata inbesparingen helt enkelt att undvika trafikolyckor, både små och stora.

– Det handlar om trafiksäkerhetsaspekter och om de små detaljer i körbeteendet som vi lätt kan ändra på. I instruktionen ingår en konkret riskanalys baserad på en halvtimmesrutt. Den körs två gånger, först utan tips och efter en datagenomgång ett varv till med några goda råd om hur man kör både snålare och säkrare, säger Esa Mikkola.

Plus och minus

Första rundan känns som en vanlig dag på jobbet. Vi körde i 24 minuter med 30 km/h som snitthastighet, en blandning av stadstrafik och större trafikleder. Snittförbrukningen var 5,5 liter på 100 km.

– Du håller hastigheten föredömligt bra. Du tittar i spegeln innan du bromsar, det är också bra. När du svänger in till höger på en flerfilig väg och ska ta den vänstra filen kunde du gå mera rakt på. Undviker du att gruppera är det tryggare för alla. Sena filbyten kan ge ökad risk för att någon annan hinner in i din fil. Det leder i värsta fall till plåtskador om du inte upptäcker bilen i tid.

Esa Mikkola förutspår också min framtid.

– Om din första trafikolycka inträffar en dag kommer den att vara en sidokrock vid filbyte. Alternativt kommer du helt enkelt att missa en cyklist som kommer med hög fart längs cykelvägen du ska korsa vid en högersväng, säger han. Två saker att jobba på, alltså.

– För en tid sedan hade jag en förare som var väldigt hetsig och okontrollerad bakom ratten. Vid genomgången frågade jag om han någonsin varit inblandad i trafikolyckor. Jo, tre gånger, medgav han. Då bad jag att få gissa, listade tre sannolika situationer och fick tre av tre rätt. Så pass exakt visar körbeteendet våra svagheter och risker i trafiken, säger Mikkola.

Inte bråttom till rödljuset

Det jag också kan fila på är bränsleförbrukningen.

– Ser du ett rödljus på långt håll är det ju ingen idé att stressa dit bra för att vänta. Bättre att lyfta foten från gaspedalen och låta fysikens lagar göra det som de är bäst på. Utnyttja den rörelseenergi som finns . Då förbrukar motorn inget bränsle, och i bästa fall hinner det bli grönt ljus innan bilen rullat fram, säger han.

– Också när man kör normalt kan man försöka lätta lite på gasen. Oftast håller man ändå samma hastighet, men med mindre förbrukning.

De flesta förare håller blicken för nära bilen. Om man tittar längre bort hinner man reagera bättre på vad som kanske kommer att hända. I praktiken ska man ha en radarblick och hela tiden följa med allt som händer i bilens omgivning. Kan det komma någon från höger in på vägen? Finns det någon cyklist eller fotgängare som kan göra något oväntat?

Kommer någon att snabbt rusa ut på övergångsstället? Lönar det sig att sakta in för att slippa en tvärbromsning till stillastående längre fram?

Det är många detaljer att tänka på, men hjärnan lär sig snabbt att göra allt det här tämligen automatiskt sedan man en gång förstått att det hjälper.

Kaffekoppstestet brukar han också tala om. Det ska gå att sitta bredvid föraren med en mugg kaffe utan att skvätta ner kläderna. Då kör föraren ungefär så lugnt och jämnt som man ska köra.

Andra varvet bättre

Vi kör samma rutt en gång till och bränsleförbruknjngen sjunker till fem liter blankt. Det är tio procent. Körtiden ökar med två minuter och snitthastigheten sjunker med en kilometer i timmen, men det ligger inom marginalen för den ständigt varierande trafikströmmen.

Tio procents inbesparing, smartare växlingsintervaller och betydligt mera fokus på omvärlden är den omedelbara nettovinsten av instruktionerna, och jag kommer antagligen att ha en mental Esa i huvudet en lång tid framåt. Det gör att jag kan utveckla körstilen utan konsult i bilen. Jag vet ju hur man borde göra.