Formgivareliten flockas till Fiskars
De dyker upp med jämna mellanrum i Fiskars, de som räknas till eliten inom den internationella designvärlden. Ofta söker de sig till den gamla maskinverkstaden bakom krönet på Åkerraden där de möts av snickaren Kari Virtanen. Virtanen är upphovet till Nikari, som tillverkar möbler i trä av den finaste kvalitet.
Han är bördig från Österbotten men har rötter i Västnyland och släkten hette Järnström så långt man kan gå tillbaka i kyrkböckerna.
Järnströmmarna var smeder, ett yrke som gick i arv från far till son, men när unge Kari Virtanen för över femtio år sedan i Seinäjoki funderade på framtiden var det snickerier som framstod som det naturliga valet.
– Det fanns inte längre behov av smeder, och jag var rätt skicklig på snickeri redan som sexåring. Det hörde till att barnen bidrog till familjens försörjning och jag drog mitt strå till stacken genom att tälja köksredskap som grötslevar, berättar Virtanen.
Det var förresten hans far som i skiftet mellan 1920- och 1930-talen, då fennomanin återupplevde ett uppsving, följde den lokala prostens förslag om att byta namn. Och så blev Järnström Virtanen.
Virtanen lärde sig yrket som man gjorde förr, gick i lära hos en snickare och fick sitt första jobb i ett företag som tillverkade stilmöbler, främst i rokoko. Alltså alster som avviker från den stil som Kari Virtanen gjort sig känd för: finstämd, enkel på gränsen till stram och suverän i sitt återhållsamma formspråk.
– Men när man har lärt sig ornamentik och att snida snirkligt rokokomönster i trä är ingenting svårt och dessutom får man en stark känsla för trä, säger Virtanen. Han lutar sig fram över bordet, ett rejält bord som han skapat för att ha ute i skärgården. Han plirar över glasögonen och det yviga gråa håret spretar åt alla håll.
Vi sitter på "huvudkontoret", där framgångarna för Nikari fick sin början när Virtanen breddade sitt enmansföretag till ett tvåpersoners då han och snickarkollegan Rudi Merz i Fiskars började samarbeta i mitten av 1990-talet. I dag har Nikari 11 anställda, för något år sedan jobbade 26 på snickeriet men då var det trångt. Kontoret och snickeriet har säte i Finlands äldsta maskinverkstad, tegelbyggnaden är från 1837, och fortfarande i gott skick. Det bleka vinterljuset söker sig in genom stora fönster med spröjs och trägolvet är till stora delar ursprungligt.
– Hantverket var på alla plan väldigt gediget förr, säger Virtanen och undanber sig alla epitet som konstnär eller formgivare.
– Jag är snickare, och ingenting annat.
Inspiration av Aalto och Franck
Fast sedan kan han gå med på att han har öga för form och i synnerhet för hur man ska forma trä för att det ska visa sig från sin finaste sida. Virtanen grundade Nikari när han bodde i Seinäjoki, och det var träden som sedan förde honom till Fiskars 1993.
– I början av 1960-talet tillverkade jag prototyper för Asko men lönen ville inte räcka för att försörja en barnfamilj och som 19 år gammal grundade jag eget i tron att företaget skulle resultera i de stora inkomsterna, säger han och ler snett.
Men starten gick inte heller helt fel. Ungefär samtidigt som Virtanen startade Nikari var Seinäjoki stad i gång med sitt nya kommunala centrum som ritades av Alvar Aalto. Sedan promenerade Aalto in hos unge Virtanen för att förhandla om tillverkningen av inredningen och möblerna.
– Aalto var min första kund, och inspirationskällan till att tänka kring trä och möbler.
En annan avgörande mentor var Kaj Franck. Franck var förtjust i österbottniskt hantverk, och kom i kontakt med Virtanen i Seinäjoki.
– Samarbetet med Franck lärde mig vikten av proportioner, balans och funktion. Funktion ska gå före form. Det gäller i högsta grad pjäser som stolar. Men en fin form bidrar till en vacker stol, och trä har den utsökta egenskapen att varje föremål blir olika för inte ett träd är likt det andra.
Kiasma blev startskottet
En tredje formgivare som bidragit till Virtanens breda nätverk och kontaktytor är amerikanske arkitekten Steven Holl. Holls finländska partner, arkitekten Vesa Honkonen tog honom till Fiskars och så kom det sig att Virtanen och Nikari tillverkade inredning och möbler till Kiasma.
Virtanen har formgett en stor del av produktionen men han har alltid öppnat upp för tillverkning av alster som andra har designat. Det senaste, internationellt uppmärksammade projektet genomfördes 2012 då Helsingfors stad fungerade som världens designhuvudstad, WDC.
– Och äran för vår medverkan i designhuvudstadsprojektet går till Johanna Vuorio, vd och Jenny Roininen, konstnärlig ledare på Nikari, säger Virtanen, som för några år sedan sålde företaget till kvinnorna, enligt deras uttryckliga villkor och vilja att han fortsätter som mentor, idémakare och formgivare i minst 30 år till.
Vuorio och Roininen föreslog att Nikari bidrar till WDC2012 med en ny möbel varje månad, och kontaktade tolv internationellt erkända formgivare för att engagera dem för alster.
– Det var fantastiskt att uppleva att ingen tackade nej. Och säger ganska mycket om Kari Virtanens renommé utomlands, säger Vuorio.
Föremålen fick namn efter varje månad och fortfarande tillverkar Nikari till exempel decemberstolen av Jasper Morrison, februaribordet av Thomas Sandell, julipallen av Nao Tamura, aprilbordet av Alfredo Häberli och novemberbordet av Louise Campbell.
Till raden formgivare kan man också räkna namnstarka finländare som Harri Koskinen och Samuli Naamanka.
Årets månatliga koncept heter Nikari & Friends och februaripjäsen är designad av svenske formgivarveteranen Björn Dahlström.
I mars lanserades en bastupall av Aamu Song och Johan Olin.
Inte bara för kontor
Nikari uppfattas som snickeriet som tillverkar för personalmatsalar, konferensrum och representationslokaler men de flesta stolar och bord smälter lika bra in i vilket hem som helst. I enlighet med Virtanens princip om att funktion går före form, är pjäserna praktiska och bekväma, funktionella och slitstarka.
Tidlösa trästolar sitter också snyggt kring alla slags matbord, men priset är en faktor som drabbar den enskilda designvännens habegär.
En stol formgiven av Kari Virtanen kostar drygt 300 euro och går ju inte precis i Ikeas prisklass, men å andra sidan kan man inte jämföra stolarnas hållbarhet, kvalitet och form. Jämför man med klassiker som Sjuan av Arne Jacobsen eller Y-stolen av Hans Wegner känns priset överkomligt.
Nikari håller fast vid inhemsk produktion, och i verkstaden i Fiskars tillverkas de unika pjäserna.
– Vi har ungefär fyrtio underleverantörer i Finland. Det garanterar att kvaliteten motsvarar våra önskemål, och vi har möjlighet att ha kontroll över processen. I liten skala har Nikari ändå tillverkning i Japan, där tycket för tidlöst i trä är ganska likt vår nordiska smak, säger Johanna Vuorio.
Kari Virtanen kom till Fiskars för mångfalden och rikedomen i skogarna. På granntomten står virke som fällts i omgivningen och vilar enligt trädslag. Till exempel ska klibbal förvaras kallt mellan tre och fem år innan det går att bearbeta, och gran ska man fälla på vintern.
I Fiskars växer fin ekskog, men ek är synnerligen bra som möbelvirke och hör till favoriterna på Nikari så man importerar både ek och ask från Tyskland.
– Åtgången av ek är uppe i 35 kubikmeter, och den takten gör snabbt slut på skogens alla ekar. Och det ligger inte i någons intresse.