Historiska avtryck: Sovjetunionens sista dagar

Processen som ledde fram till det mäktiga Sovjetunionens upplösning kan sägas ha börjat med den förnyelse som Michail Gorbatjov förde med sig när han utnämndes till kommunistpartiets generalsekreterare 1985. Det stora riket befann sig i både andligt och ekonomiskt förfall och Gorbatjov gick energiskt in för att förnya föråldrade strukturer och öppna för större medborgerliga rättigheter.

Begreppen glasnost och perestrojka – öppenhet och ekonomiska reformer – blev snart kända också i västvärlden, där Gorbatjovs nya ledarstil väckte beundran. Reformerna kom slag i slag under 1980-talets sista år: sovjetmedborgarna fick rätt att resa och emigrera, de kunde föra en öppen debatt i pressen, de fick rätt att utöva religion och nedrustningen av kärnvapenarsenalen tog ordentlig fart.

Michail Gorbatjov blev enormt populär i västvärlden, men på hemmaplan var han inte lika beundrad. När åsiktsförtrycket lättade steg också allt uppdämt missnöje upp till ytan. Ekonomin var körd i botten och tidningsspalterna fylldes med kritiska insändare som menade att Gorbatjovs reformer var otillräckliga. Produktionen sjönk och det rådde utbredd varubrist samtidigt som rubelns värde kollapsade.

Den nya öppenheten ledde också till att tidigare undertryckta republiker inom sovjetrikets gränser började kräva frihet. Det här var en utveckling som Gorbatjov envist försökte stoppa. Han kämpade hårt för att behålla makten hos centralregeringen, men i randrepublikerna hade längtan efter självständighet redan vuxit sig för stark.

I de baltiska länderna kom det till väpnade sammandrabbningar i januari 1991 när sovjetiska trupper gick till attack mot obeväpnade civila. Här var det Rysslands ledare, och samtidigt Gorbatjovs argaste kritiker, Boris Jeltsin som med pondus satte stopp för att våldet eskalerade.

I augusti kom så de reaktionära kommunisternas försök att med en statskupp vrida klockan tillbaka till tiden innan Gorbatjov. Återigen var det Boris Jeltsin som blev hjälte i folkets ögon, när han resolut stoppade kuppmakarna.

Gorbatjov hade under kuppförsöket hållits i husarrest på Krim och när han återvände till Moskva var det som en slagen man. Det var nu Jeltsin som höll i taktpinnen och bestämde över Rysslands, och samtidigt Sovjetunionens, framtid.

Läs resten av tidningen från 31.12.1991  här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.