Finlandssvensk folkbildning per sms
"Rådda", "morkis", "dödö" och andra oumbärliga finlandssvenska ord levereras dagligen per sms till över femhundra svenskar i väntan på julen. Avsändarna är Malou Zilliacus och Johanna Dikert.
Du känner kanske igen dem från Yles julkalender för vuxna från i fjol Bland Tontar och lol. Skådespelarduon Johanna Dikert och Malou Zilliacus har länge jobbat med julkalendrar, och i fjol gjorde de sin första officiella kalender för Yle.
Men i år beslöt sig exil-finlandssvenskarna att rikta sig till sitt nya hemland, Sverige.
– Vi har båda bott i Sverige i över sex år och i något skede orkar man bara inte höra samma ramsa: "men guuuud vad bra du talar svenska, var har du lärt dig det?" säger Malou Zilliacus.
Det var dags att göra upp med svenskarnas okunskap om sina språkbröder och -systrar i grannlandet, och så startades den finlandssvenska sms-julkalendern. Den sänder varje dag ut ett meddelande med en viktig finlandism eller finlandssvenskt uttryck. I sms:en förklaras bland annat den avgörande skillnaden mellan "morkis" och "krabbis" och den "korrekta" pluralformen av "kiva", "kivoga".
Massiv respons
- RÅDDA, RÅDDIG, RÅDDIGOGGA [rådigågga] = röra till det, rörig, en röra. Exempel: ”Du måste sluta rådda i ditt rum!”, ”Jag känner mig bara råddigare efter vårt samtal.” ”Dagens olika besked har verkligen orsakat en politisk råddigogga.” Kuriosa: ROUDA, ROUDARE = att rodda (till exempel teknik), en roddare.
- SÖNDRA = ha sönder. PAJA = klappa, smeka. ”Har du söndrat min älsklingskopp?”, ”Söndra inte förpackningen innan du vet att det är rätt storlek!” ”Får vi paja din hund?” eller ”I dag känns som en skitdag, snälla kom hit och paja mig lite.”
- ROSK = skräp. ROSKIS = papperskorg, soptunna. BIOROSKIS = kompost. ”Jag har fått rosk i ögat”, ”Finns det ingen roskis här på tåget?” eller ”Usch, vad bioroskisen luktar illa.” Kuriosa: FÖRA ROSKISEN = gå ut med soporna. ”Kan ni föra roskisen på vägen?”
- KIVA [kort, hårt ’KI’ som i ’kille’] = rolig, trevlig, fin. ”Det är inte så kiva att du bara dyker upp oanmäld.”, ”Oj, vilken kiva klänning – och vilka kivoga örhängen till!”, ”Hen är ju helt sjukt kiva – faktiskt kivogare än någon annan”, ” eller ironiskt som ”Jaja, jättekiva ...”
- IDS [iis/iss/iids] INTE = låt bli, sluta, lägg av (uppmaning). ”Ids inte gå så nära kanten!”, ”Ids inte låtsas att du inte visste” eller ”Ids inte vissla så högt, snälla.” Kan även användas utan uppmaning eller i positiv bemärkelse då IDS = pallar, orkar, kan. ”Jag ids inte försöka en gång till.” eller ”Ids du koka lite mer kaffe?” (Viktiga uttalskuriosa: INTE = INT, MÅSTE = MÅST, SKULLE = SKU.)
- KRABBIS = bakfylla. Morkis = moralisk/social/emotionell bakfylla. ”Jag har sån jävla krabbis idag att jag inte kunnat resa mig ur sängen.”, ”Du ser inte alls ut att ha krabbis!”, ”Min krabbis är faktiskt inte så farlig, morkisen däremot ... Varför sa jag sådär???” eller ”Jag har sån morkis över att jag hånglade med min systers bästis i går.” (OBS! Krabbis/morkis är något en HAR, inte ÄR.)
- HA LEDSAMT EFTER = sakna. ”Kom hem snart, jag har ledsamt efter dig”, ”Jag har faktiskt inte så ledsamt efter min familj fast vi ses så sällan” eller ”Jag har jätteledsamt efter Beirut, har tittat på foton och skrivit till kompisar där hela kvällen!”
- DÖDÖ [två snabba dö-ljud, ingen lång betoning på vokalen som i verbet dö] = deodorant. ”Får jag låna din dödö?”, ”Min nya dödö doftar helt himmelskt!” eller ”Oj, har du glömt att sätta dödö i dag?”
Det visade sig snabbt att svenskarna, trots sin påstådda okunskap, var mycket nyfikna på finlandssvenskan.
– Responsen har varit massiv! Vi har redan över femhundra följare och massor av folk ansluter sig dagligen, säger Malou Zilliacus.
Hon var inte alls förberedd på att intresset skulle vara så stort.
– Vi har egentligen inte alls kapacitet till det, eftersom vi inte ansökt om några pengar för projektet och gör allt på fritiden. I början fick jag sitta och mata in telefonnummer i nästan fem timmar.
Men hon klagar inte.
– Det är ju helt fantastiskt, så otroligt kul att så många vill vara med. Vi har också fått väldigt många svar på sms:en där avsändarna tackar och övar sig på att använda de finlandssvenska orden i egna meningar.
Kanske beror framgången på att sms är så personliga, funderar Johanna Dikert.
– Formatet är också attraktivt. Serier, små klipp, små munsbitar – sådant har man blivit van vid med Youtube och sociala medier. Och vem har sagt att julkalendrar alltid ska vara så julmysiga och magiska? säger hon.
Personlig svenska
Duon strävar efter att lyfta upp aktuella ord när de kan.
– När regeringskrisen var ett faktum här i Sverige introducerade vi till exempel det fina finlandssvenska ordet "råddigogga", säger Malou Zilliacus.
Nästan alla orden får HBL:s automatiska språkverktyg att lysa rött. Det här är verkligen ingen högsvenska.
– Nej nej, det är ju hela poängen! Vi vill lära svenskarna hur man talar på riktigt i Finland, säger Malou Zilliacus.
– Det här är vår högst personliga svenska, som är färgad av våra hemorter Vanda och Åbo. Jag är stolt över min dialekt och vill inte sluta "tåra" och "gå på tuppen" bara för att jag bor i Sverige, säger Johanna Dikert.
Eftersom responsen varit så stor funderar duon redan på att fortsätta med kalendern nästa år. Då kunde den också utvidgas till Finland.
– Själva tjänsten är internetbaserad och kostar ingenting för vare sig avsändaren eller mottagaren, säger Dikert.
Andra roliga julkalendrar
För kattfantasten: Kattjulkalendern
För finlandssvensken: Humorgruppen KAJ:s julkalender på Yle och HBL:s egen julkalender.
För nörden: Lunds Tekniska Högskolas julkalender