
/
Historiska avtryck: Det första Hufvudstadsbladet
I dag för exakt 150 år sedan, måndagen den 5 december 1864, utkom det allra första numret av Hufvudstadsbladet. För det facila priset av 1 mark för en hel månad, eller 25 penni för en vecka, fick de 500 prenumeranterna som de första i landet sig bladet tillsänt "inom staden uti deras bostäder utan särskild avgift".
För de övriga dagstidningarna som utkom vid den här tiden, gällde fortfarande att läsarna måste hämta tidningen själva från tryckeriet eller någon annan utdelningsplats.
HBL:s grundare August Schauman kom i det första numret med en diger programförklaring, där han beskriver vad läsarna kan förvänta sig: "För de märkligaste underrättelser, som de petersburgska och swenska posterna medföra, skall alltid oförtöfwadt redogöras uti en öfwersigt, hwilken wi skola bemöda oss om att göra så kort och klar som möjligt."
Schauman avsåg säkert en översikt över de viktigaste ryska och svenska nyheterna, men åtminstone i det första bladet kan den korta och klara rapporten från Sverige också ses som lite märklig i dag: "Swensk post med tidningar från Stockholm af d. 22 November anlände i lördags på e.m. Från Swerige ingenting nytt af mera framstående intresse."
De första utrikesnyheterna av vikt kommer från Danmark, där grundlagen "för Danmarks och Sleswigs gemensamma angelägenheter inskränkes och förändras", och från Schweiz där "en mystisk-romantisk händelse" har inträffat, som inbegriper en läkare på flykt med sin älskarinna "hwarmed något förswunnet diamantsmycke synes stå i förening". För den här "märkliga" nyheten lovar HBL en närmare utredning inom kort.
Men Schauman nöjer sig inte med att noggrant följa utrikeshändelser. Han skriver i sin programförklaring att "med ännu större uppmärksamhet skall bladet följa alla inhemska nyheter af allmänt intresse, och särskildt hwad inom hufwudstaden rör sig och försiggår".
I inrikesspalten undras bland annat varför den officiella myntenheten mark inte finns tillgänglig trots att "ett större parti af dessa wackra myntstycken hade blifwit öfwersända ifrån wårt mynthus till Finlands bank".
HBL lovar också att "För den inhemska litteraturens och konstens nya frambringelser skall Hufwudstadsbladet i korta anmälanden redogöra". I den första litteraturspalten noteras bland annat att det på hr G.W. Edlunds förlag har utkommit en 46-sidig "Anwisning att tillverka harts, kimrök, tjära, terpentin och hartsolja".
Till sist kan vi läsa en Helsingforskrönika där skribenten kåserar om "en winter som begynt den sista dagen i Oktober månad, någonting som det nu lefwande slägtet af Helsingforsboer ännu aldrig fått upplefwa", om "friwilliga brandkorpsen" och alldeles speciellt om den nystiftade "lagen om qwinnans myndighet".
Läs resten av tidningen från 5.12.1864 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.