Polacken Wojtyla väljs till påve
För andra gången på bara en dryg månad, steg det den 16 oktober 1978 upp vit rök ur skorstenen på Sixtinska kapellets tak, som tecken på att den katolska kyrkan hade fått en ny påve.
Den här gången lyckades kardinalerna i konklaven verkligen överraska den väntande människomassan på Petersplatsen, när de meddelade att valet hade fallit på den polske kardinalen Karol Wojtyla. Därmed blev en icke-italienare för första gången sedan 1523 påve.
Vid installationen den 22 oktober tog Wojtyla namnet Johannes Paulus II till minne av sin företrädare Johannes Paulus I, som hade innehaft påveämbetet i endast 33 dagar när han dog i en hjärtattack.
Valet av Wojtyla var en oerhörd överraskning, men han blev entusiastiskt emottagen bland katoliker världen över. Wojtyla hade överhuvudtaget inte förekommit i förhandsspekulationerna och till överraskningen bidrog – förutom att han inte var italienare – att han kom från det kommunistiska Polen.
I Hufvudstadsbladets ledare analyseras betydelsen av den nya påvens härkomst:
"Valet av en polsk kardinal till påve har många drag av en historisk kompromiss. Det är kanske ett bevis på att konklaven anser att kyrkan och dess ledarskap fungerar såväl i öst som i väst. Samtidigt är det måhända fråga om en medveten gest i syfte att stöda de kyrkor som fungerar i de östeuropeiska socialistländerna."
En polsk kardinal som påve, sågs av många mera som ett politiskt ställningstagande än ett religiöst. Johannes Paulus II engagerade sig också starkt i situationen i sitt forna hemland. Vid ett besök i Polen i juni 1979 samlade hans friluftsmässor miljoner polacker som hörde hans uppmaning "var inte rädda".
Påvens stöd ingav polackerna mod i kampen för demokrati och frihet. I Polen kallas Johannes Paulus II därför också för "Solidaritets fader", vilket visar hans betydelse för den fria fackföreningsrörelsens uppkomst.
Men om Johannes Paulus II allmänt fick erkänsla för sin roll i att skrota järnridån, så fick han i stället kritik för sin konservativa syn i andra frågor. Under hans ledning fortsatte Vatikanen envist att hålla fast vid förbuden mot bland annat preventivmedel och aborter, frågor där liberalare krafter inom kyrkan hade hoppats på en förändring.
Johannes Paulus II led mot slutet av sitt 27 år långa pontifikat svårt av Parkinsons sjukdom och det höjdes röster för att han borde avgå. Men han var mycket folkkär och de flesta såg med respekt på hans sega kamp.
Strax efter att han dog 2005, inleddes en kanoniseringsprocess och Johannes Paulus II helgonförklarades den 27 april i år.
Läs tidningen från 17.10.1978 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.