"Mayday, mayday ...det ser riktigt illa ut"
Rösten på VHF-kanal 16 är skärrad. Den tillhör Estonias tredje styrman Andres Tammes, 28. Sekunderna senare bryts kontakten. Vattenmassorna tränger in på kommandobryggan.
Estonias befäl väntar in i det sista innan man anropar omvärlden. Orden kommer först trevande, nästan blygt, den som anropar är andre styrman Tormi Ainsalu.
Klockan är 01.22.
Estonia: "Europa Estonia, Silja Europa, Estonia."
Silja Europa: "Estonia this is Silja Europa replying on channel 16."
Lång paus. Rösten från Silja Europa låter släpig, nästan sömnig.
Estonia: "Silja Europa."
Silja Europa: "Estonia, this is Silja Europa on channel 16."
Estonia: "Silja Europa, Viking, Estonia."
Silja Europa: "Estonia, Estonia."
Estonia: "MAYDAY, MAYDAY."
Estonia: "Silja Europa Estonia."
Silja Europa: "Estonia Silja Europa, Are you calling mayday? Estonia what's going on? Can you reply?"
Replikskiftet ger fortfarande tjugo år senare huden gåshud. Vi vet att männen på Estonias kommandobrygga bara några minuter senare försvinner i djupet.
Estonias befäl tror in i det sista att det ännu finns en räddning. Men Ainsalu säger ingenting om vad som står på. Kanske han är chockad eller så är hans engelska för dålig. Han lyckas bara säga "mayday".
Radiotrafiken pågår i 1 minut 45 sekunder utan att man kommer till saken. På Silja Europas kommandobrygga verkar mottagaren osäker på om larmet är äkta eller inte, han ber Estonia upprepa. Tammes tar över telefonen av Ainsalu och går samtidigt över till finska.
Estonia (Tammes): "Godmorgon. Talar du finska?"
Silja Europa: "Ja, jag talar finska."
Estonia (Tammes): "Vi har ett problem, en svår slagsida på höger sida, jag skulle tro tjugo, trettio grader. Kan du komma till undsättning och be också Viking Line hjälpa."
På Silja Europa inser man nu att det är allvar och ber Estonia om positionen. Tammes replikerar med att han inte kan ge någon position, fartyget har blackout, strömmen har gått. Silja Europa lovar komma till undsättning och anropar Mariella i ett försök att utröna var Estonia befinner sig.
Tammes ropar igen från Estonia och låter nu desperat. Slagsidan är redan över 40 grader och vattnet når nästan kommandobryggan.
Tammes: "Kommer ni till undsättning?"
Silja Europa lovar komma och en lugn sävlig röst förklarar att man först måste utreda Estonias position. Sekunderna släpar sig framåt. Silja Europa kontaktar Helsinki Radio och Mariella på nytt.
Tammes återkommer: "Jag har positionen nu, 58 latitud, 22 grader ...
Han ändrar sig.
... 59 latitud 22 grader, 21 40 ostlig ...
I bakgrunden hör man en röst ropa ut siffrorna som Tammes upprepar.
... det ser riktigt ... riktigt illa ut här nu ja."
Klockan har hunnit bli 01.28. Tammes försöker ännu säga någonting, men det är ohörbart. Estonia ligger på styrbords sida och slagsidan är så kraftig att vågorna redan träffar kommandobryggan. Ingen på bryggan förmår längre hålla sig upprätt. Radion tystnar för gott.
Fartyget rullar över och vänder bottnen upp. De undsättande fartygen ser henne ännu på radarskärmen.
01.50 syns ingenting längre.
Tammes, Ainsalu och fartygets kapten Arvo Andresson blir kvar på kommandobryggan. För alltid.