Svenska Teatern inviger nytt hus
Henriksavenyn utanför Svenska Teatern fylldes tisdagen den 15 september 1936 av talrika flanörer som nyfiket stannade upp för att se på festfolkets ankomst till invigningen av den nya teaterbyggnaden. Det var inte varje dag som helsingforsarna kunde se så många glänsande bilar avlämna damer och herrar i finaste festklädsel på en och samma gång.
Svenska teaterns hus hade stått på den här platsen i stadens absoluta centrum ända sedan år 1860 när Georg Theodor Chiewitz' teater togs i bruk. Den byggnaden blev ändå inte långvarig eftersom teatern brann ner till grunden i en våldsam brand i maj 1863.
Till ritningar av den ryske arkitekten Nikolaj Benois, uppfördes en ny teaterbyggnad, som stod färdig redan 1866. Den här teaterbyggnaden kom sedan att i nästan ursprunglig utformning inhysa den finlandssvenska nationalscenen i sjuttio år.
Under 1900-talets andra decennium blev den kände arkitekten Eliel Saarinen en drivande kraft för tanken att modernisera den vid det här laget ålderdomliga teaterbyggnaden. Saarinen hann utarbeta två planer för hur den förnyade teatern skulle se ut, men ingendera förverkligades innan han flyttade till Amerika.
I stället blev det Eliel Saarinens son Eero Saarinen och hans arkitektkollega Jarl Eklund som gav teatern dess karakteristiska stramt vita fasad när de gjorde de slutliga ritningarna för nybygget. Planen gick ut på att riva stora delar av den gamla byggnaden så att bara själva teatersalongen och en del av publikfoajéerna och scenhuset lämnades kvar. Kring den här stommen skulle man sedan uppföra en avsevärt större och modernare tillbyggnad.
De tidigare försöken att restaurera byggnaden hade strandat bland annat på grund av penningbrist, men nu kom projektet i gång när Amos Anderson ordnade finansieringen. Rivningen av den gamla byggnaden påbörjades sommaren 1935 och i september följande år var det sedan dags för festlig invigning av det nya teaterhuset.
Hufvudstadsbladet skriver 16.9.1936 så här:
"Med det nya och ståtliga hus, som vår svenska nationalscen tagit i besittning från och med i går, ha förvisso avsevärt gynnsamma betingelser skapats för ett lyckligt genomförande av de ideella och fosterländska uppgifter densamma har sig förelagt och efter bästa förmåga söker fullfölja. Detta ljusa framtidsperspektiv gav självfallet ökad bärkraft åt den stämning av fest, som den fullsatta salongen med högtidsklädd publik – bland den talrika remarkabla gäster från våra skandinaviska grannland – redan i yttre måtto var egnad att framkalla."
Läs resten av tidningen från 15.9.1936 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.