Blodig militärkupp i Chile
Chiles president Salvador Allendes socialistiska styre fick ett abrupt slut den 11 september 1973, när en militärjunta under ledning av general Augusto Pinochet grep makten i Chile. Arméns aktion var välplanerad och Pinochet visade ingen nåd när han krossade Allendeanhängarnas motstånd.
Kuppen väckte bestörtning överallt där man hade följt Allendes socialistiska samhällsexperiment med intresse och följderna kommenteras i en ledare i HBL 13.9.1973:
"Skulle en övergång till socialism under fredliga, parlamentariska former vara möjlig i detta underutvecklade latinamerikanska land? Tisdagens militärkupp och Allendes självmord uppfattas nu allmänt som ett svar på frågan."
Tre år tidigare hade Salvador Allende med knapp marginal valts till Chiles president i kamp med högerns Jorge Alessandri. Chile befann sig i en djup ekonomisk kris och Allende gick in för kraftfulla ekonomiska och sociala reformer. Arbetarnas reallöner höjdes med 50 procent, vilket till en början hade en stimulerande effekt. Ekonomin vände ändå nedåt när koppargruvorna nationaliserades och USA som en följd drog in biståndet till Chile och stoppade kreditflödet.
Allendes försök att förstatliga stora delar av näringslivet ledde också till motstånd från de chilenska kristdemokraterna, som dittills hade stött honom. I slutet av 1972 hamnade landet i kaos när folkets köpkraft minskade till följd av kraftig inflation och ständiga strejker.
Regeringen tvingades utlysa undantagstillstånd och ta hjälp av armén för att återställa ordningen.
Salvador Allendes ställning hade försvagats avsevärt och med stöd av USA samlade högerpartierna nu sina led för att fälla honom.
Sommaren 1973 ökade oroligheterna på nytt med strejker och rusande inflation. I städerna rådde livsmedelsbrist och allt flera började öppet kräva Allendes avgång.
I augusti 1973 anklagade parlamentet socialistregimen för olagligheter bland annat gällande begränsningar av medborgarnas grundrättigheter och krävde att militären skulle ingripa.
Arméns svar kom den 11 september klockan 9 på morgonen med en attack mot den demokratiskt valda regimen. Också presidentpalatset, där Allende befann sig, utsattes för bombardemang.
Explosionerna dånade i bakgrunden när president Allende höll ett sista radiotal till folket där han bedyrade sin tro på en ljusare framtid för Chile. Lite senare meddelade kuppmakarna att Allende hade begått självmord. Under Pinochets ledning inledde juntan därefter en klappjakt på vänsteranhängare och tusentals människor mördades, försvann eller gick i landsflykt.
Läs tidningen från 12.9.1973 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.