Kekkonens sista färd
En regntung söndag den 7 september 1986 följdes president Urho Kaleva Kekkonen till gravens ro. Landsfadern som mer än någon annan hade satt sin prägel på Finlands efterkrigstida politik under sina 25 år som landets president, fick en statsbegravning som i högtidlig mäktighet överglänste allt som tidigare skådats i vårt land, utom möjligen då marskalk Mannerheim jordfästes.
Kekkonens era som president sträckte sig från 1956 ända till 1981, när han tvingades avgå av hälsoskäl. Han har ofta kritiserats för att han med åren blev alltmer maktfullkomlig på demokratins bekostnad. Det kanske tydligaste exemplet var när han lät sig omväljas till president med stöd av en undantagslag år 1974.
Folkets uppskattning behöll han ändå alltid, vilket visade sig den här kulna septemberdagen när uppskattningsvis 70 000 människor fyllde huvudstadens gator mellan Domkyrkan och Sandudds begravningsplats för att få en skymt av sorgeprocessionen i stället för att se allting i direktsändning på tv.
Tolvtiden började Domkyrkan fyllas av inbjudna dignitärer, både från hemlandet och från utlandet. På plats fanns presidentens familjemedlemmar, Finlands regering, riksdagsledamöter, kända konstnärer, höga officerare, företagsledare, utländska statsrepresentanter och kungligheter - och, naturligtvis, president Kekkonens efterträdare president Mauno Koivisto med fru Tellervo.
Jordfästningen förrättades av ärkebiskop John Vikström och Mauno Koivisto höll ett minnestal på både finska och svenska där han enligt Hufvudstadsbladet 8.9.1986 framhöll att:
"Urho Kekkonen var inte bara en man som präglades av sitt eget tidsskede. Han formade också sitt tidevarv. Om Finlands historia för det berörda kvartsseklet skrevs utan att hans andel däri nämndes, vore den endast en skugga av verkligheten."
Färden från Domkyrkan till Sandudds begravningsplats inleddes till klangen av alla kyrkklockor i staden, när åtta generaler bar kistan ner för Domkyrkans trappa mot den väntande likvagnen. Trängseln var stor kring Senatstorget när folket samlades för att ta ett sista farväl av Kekkonen. HBL:s reportrar gör ändå iakttagelsen att det främst är lite yngre människor, sådana som har vuxit upp under Kekkonens era, som kantar gatorna.
Efter gravsättningen på Sandudd förvandlades området till ett blomsterhav när kadetterna bar in de hundratals blomsterhälsningarna och utanför Sandudds portar väntade ytterligare tusentals människor på en chans att få avlämna sin personliga sista hälsning till den forne landsfadern Urho Kaleva Kekkonen.
Läs resten av tidningen från 8.9.1986 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.