Det är inte bilen som krockar
Det finns redan bilar som kan köra själv. Det är bra, för i drygt 90 procent av fallen är det en förare som orsakar olyckorna. Tills vi kör autonoma bilar dröjer det ändå minst 10-15 år.
Det finns en legendarisk artikel som publicerats för länge sedan i en finsk biltidning. Som reaktion på tidningsnotiser där halkan fick skulden för dikeskörningar körde man ut en bil på en pir som var täckt av glansis. Så klev man ut och väntade. Det var bevisligen dåligt före, men eftersom ingen chaufför satt i bilen hände ingenting. Man hade eliminerat den verkliga riskfaktorn.
Dödsfall och olyckor i trafiken påverkar varje år en mängd finländare både direkt och indirekt. Sorg och lidande är det svårt att mäta, men de konkreta kostnaderna för samhället har länge bokförts.
År 2012 kostade trafikolyckorna totalt 1,4 miljarder euro. I den globala trafiken dör 1,2 miljoner människor varje år. 2012 skedde 3 020 trafikolyckor som kom till myndigheternas kännedom i Finland. 198 personer dog och 3 958 skadades. Trenden är långsamt sjunkande, inte minst tack vare att bilarna blir säkrare, men mörkertalet för mindre olyckor som genast görs upp eller aktivt glöms bort på grund av hotade försäkringsbonusar är stort.
Det är inte så att ingen skulle bry sig, det är bara verktygen för förändringen som hittills varit för trubbiga.Att minska antalet olyckor är en positiv strävan för både samhället och individen, och inom bilindustrin har man satsat väldigt mycket på det här.
Ett fordon som inte används är nästan aldrig part i en olycka. Man kan nästan använda vapenlobbyisternas argument också i trafiksammanhang. Det är människan som ställer till det, hur oavsiktligt det än må vara. Problemen växer i takt med att bilarna ökar.
Lösningen är att överlåta mera av ansvaret på själva bilen. Det finns många vägar att gå, och flera av dem har redan förverkligats eller åtminstone testats.
Antisladden som korrigerar förarens felbedömning i kurvor har länge kallats det bästa som hänt sedan bilbältet. I grunden bygger den på de låsningsfria ABS-bromsarnas teknik, som först kom i bruk inom flygindustrin och först introducerades utanför tävlingsbanorna i Lincoln Town Car. Senare utvecklades systemet framför allt av Bosch.
I Europa introducerades ABS-bromsarna av Mercedes-Benz, Ford och BMW. I grunden är det ett system som förhindrar att hjulen låser sig när man bromsar. Antisladden går ett steg längre och korrigerar körlinjen genom att bromsa rätt hjul i rätt bråkdel av en sekund.
Problemet med alla nya säkerhetsinnovationer är att de först plockas in i lyxbilar och med en rejäl eftersläpning sipprar ner till de billigare modellerna. Så är det fortfarande, och i snitt har vi väldigt gamla bilar.
Farthållaren var när den kom ett utmärkt hjälpmedel, i synnerhet på långa sträckor. Många hastighetsböter har undvikits med den funktionen och många förare har hunnit vila gasfoten emellanåt.
Den adaptiva farthållaren som håller avståndet till framförvarande bil är en utveckling som gör det möjligt att undvika påkörningar utan att föraren ens behöver tänka på det. Den automatiska bromsen som via kameror och laser ser plötsligt uppdykande hinder som bilar, fotgängare och cyklister är redan verklighet och fungerar i alla situationer. Filvakten som larmar när en trött eller ouppmärksam förare glider över i mötande fil är också ett livräddarsystem som dykt upp i allt fler bilmodeller.
Gemensamt för alla hjälpmedel är att de fungerar utan att föraren ingriper. Det bör göra oss bilister lämpligt ödmjuka och tacksamma.
Något som också börjat testas på allmänna vägar är autonom körning. Det är egentligen bara ett steg framåt jämfört med dagsläget. Man tar den adaptiva farthållaren, tillsätter en styrassistans och en del övrig elektronik. Det gör att bilen automatiskt följer fordonet framför så länge föraren vill det.
År 2017 ska 100 bilister testa självkörande bilar i och omkring Göteborg. De första testbilarna rullar redan. Google och en del andra operatörer har också med framgång gett sig in i branschen. Det kan låta som science fiction, men borde inte vara märkligare än att sitta i ett flygplan som styrs av autopilot.
Genom car2car-tekniken som samtidigt utvecklas kan bilar utnyttja information från fordon längre fram i trafiken och i god tid bereda sig på köer eller olyckor.Det kan också minska antalet olyckor med några tusen. Under de kommande åren handlar utvecklingen om att vägleda fordon genom trafikstockningar. En trafikstockningsassistent aktiveras när fordonet rör sig i hastigheter under 50 kilometer i timmen och klarar av också automatiska filbyten.
Den första generationens trafikstockningsassistent finns i nya Volvo XC90 som kommer i februari.