Ambassadkockar lär sig finländska specialiteter
Sedan 2008 anställer finländska ambassader sina kockar lokalt. Varje år arrangeras därför kurser där de får lära sig mera om det finska köket. I år hålls utbildningen i Finland.
Åtta kockar från finska ambassader världen runt besöker Finland och bekantar sig med finsk kokkonst. Kursen leds av Kim Palhus, köksmästare på Hanaholmen.
– Det här är femte året som kursen arrangeras, säger Palhus som sköter undervisningen tillsammans med krögaren och köksmästaren Arto Rasta och MTK:s matkulturombudsman Anni-Mari Syväniemi.
– Behovet uppstod när Utrikesministeriet 2008 beslöt att Finland ska spara pengar genom att anställa lokala kockar till sina beskickningar. Det förväntas ju ändå att den mat som ambassaden serverar sina gäster ska ha en finländsk prägel.
"Food diplomacy" är en allt viktigare del av representationernas arbete och ambassadernas kockar har numera en synlig roll.
Under kursveckan får kockarna bekanta sig med finländsk matkultur, den finska naturen, råvarorna i livsmedelskedjan och olika matlagningsmetoder.
– I Serbien har vi nästan allt som används i det finska köket utom renkött, men vår mat är i allmänhet fetare, säger Ivan Korbic som sköter köket på ambassaden i Belgrad.
– Jag var lite nervös första gången vi hade ren på menyn, så jag är glad att få lär mig mera. Det blir en nyttig vecka för mig, säger han.
Ingen lutfisk i Haag
Tarja De Bruin är finländare, men har inte jobbat hemma på 23 år. Efter restaurangskolan blev det Silja Line, och på sista båtresan träffade hon den holländare som nu är hennes exman. Landet stannade hon kvar i. Nederländernas kolonihistoria har gjort det holländska köket väldigt mångsidigt, men de Bruin saknar i synnerhet bärplockningen som inte är tillåten i hennes nuvarande hemland eftersom nordisk allemansrätt är ett okänt begrepp där.
– De få och rena råvarorna är väl det nordiska och finska som man först kommer att tänka på. Det enda jag inte skulle vilja servera på ambassaden i Haag är lutfisk, men det är bara min åsikt, säger hon.
Dieter och allergier
Nancy James jobbar på ambassaden i Nairobi i Kenya. Hon känner sig rätt bekväm med det mesta i det finska köket.
– Vi har ungefär samma rotsaker, vi äter nötkött, gris och kyckling, vi använder persilja och så vidare. Det är bara detaljer som varierar, tycker hon.
I Köpenhamn är det Leif S. Nielsen som är kock. Han är efter fem år på ambassaden inne på sin andra ambassadör.
– Hon är vegetarian, och många gäster har olika allergier och dieter, så jobbet blir mer krävande hela tiden, säger han.
– Min partner sedan 29 år är från Savolax, och han har lärt mig mycket om det finska köket. Sötvattensfisk lagar jag gärna, men kalakukko undviker jag helst att bjuda på, säger Nielsen.
30 rätters avslutning
I går lagade kockarna lunchmenyer. Fisk, kött, kyckling och kål dominerade. I dag testas den festmat som ingår i fredagens avslutningsmåltid på Hanaholmen.
– Det blir säkert ett trettiotal rätter, säger Kim Palhus med ett brett leende. Förberedelserna börjar på Hanaholmen vid 13-tiden.
I fjol arrangerades kursen i Budapest. Nästa år är det möjligt att det blir någonstans i Afrika, avslöjar han.